Naim varierar rätt mycket i sitt beteende. Oftast känns han självständighet helt obefintlig, men ibland kopplar han av och kan vara i ett annat rum några minuter eller åtminstone inte gnäller så fort jag rör mig. Och ja, jag vet, han är bara 16 veckor och han har bara varit här i en vecka, så än så länge är det alldeles för tidigt att säga något om hans självständighet, men det känns ju onekligen liiiite som uppförsbacke när valpen tokgnäller för att man går på toa 20 sekunder. Jag är faktsikt förvånad över att han tagit flytten så hårt som han gjort...
Igår var en bra dag så då kändes det hoppfullt, men idag har han varit värre än på länge så nu känner jag mig mindre hoppfull. Nåja, det är bara att fortsätta jobba med att göra honom trygg och så får vi se hur det går. Mer än 1 vecka måste det ju få gå utan att man ska dra några förhastade slutsatser. Dessutom är inte husse och Igor hemma för de har åkt till Uppsala i morse så Naim är själv med mig och det kan ju ha sina bidragande orsaker till hans osäkerhet idag förstås (inte för att han brukar bry sig om att de går ut men ändå).
Det tråkigaste är förstås för Naim själv för han mår ju inte bra av att var stressad. Inne i lägenheten går det rätt bra, men går man ut vill han bara in igen. Han älskar ju att springa i skogen med Igor men idag skulle han bara in, in, in. Detta gör naturligtvis att man drar sig för att ta ut honom, men om han är inne hela dagen så får han inte springa av sig och då blir han otålig och ännu gnälligare och oroligare inne.
Nåja, för att poängtera det positiva så är han en lustig liten hund med stort behov av uppmärksamhet och är väldigt kelen. Han är redan duktig på att åka bil (åtminstone 5 minuter som det tar til jobbet) och rumsrenhetstrenden har vänt till det positiva igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar