Snö, snö, snö. Khali är ute dygnet runt och trakaserar rizzla medan naim gör snabba visiter ute och sen in till soffan.

Vad nu, igen? Khali har en lugn dag till. Nästan så man blir lite orolig...

Vad nu?

Khali har varit lugn i pricip från kl 15 och framåt. Visserligen var vi ut i skogen och gick på lunchen och han fick skutta rejält i 60 cm snö men det har inte bekommit honom så mycket förr. Vågar man hoppas att han börjar sansa sig?

Trötta (till och med khali) nu efter promenad i ljusdal en timme. Perfekt. Träffade en del hundar, vissa gick bra andra mindre bra.

En snöig dag tar ut sin tribut

Ymnigt snöfall och några futtiga minusgrader, då blir det fart på Khali. Han sprang som en vettvilling i skogen under lunchen och satsade på varenda snöhög i sin jakt på Naim.
Nackdelen var återigen hans Lovikavantepäls. När vi kom hem var hela benen, magen, halsen och stora delar av sidorna täckta med tärningsstora snöklumpar. Ett riktigt härkel för oss bägge att ta loss. Naims fina päls hade som kontrast inte ett spår av snö, trots att han besökt sin beskärda del av snödrivor under promenaden.
Khali var lite trött på eftermiddagen, men som vanligt full med energi under kvällen. Efter en promenad i snöovädret samt en hel del trick-träning slocknade han till slut i en fotölj. Mycket ergonomisk ställning för nacken och luftstrupen...

Published with Blogger-droid v1.6.5

Lite krassliga

Våra hundar är lite krassliga. Kanske taskigt att skylla på Khali men Naim har aldrig varit sjuk förrän vi skaffade honom och nu har vi har på dessa månader hunnit behandla för ögoninfektion två omgånger och nu är det dags igen plus öroninflamation på båda =(
Ingen av dem verkar dock påverkade av det utan det är full fart, men lite tråkigt att de inte är helt friska. Och dessutom gick medicinerna denna gång på 900 kr!!!

Khali vägdes hos verterinären och han är uppe i 18,8 kg! Helt seriöst, hur mycket kan man växa och vart ska det sluta???

För övrigt så fortsätter det vara svinkallt (mellan -20 och -27) och Khali kryper ur skinnet hemma. Synd att Erik ska på julbord nästa vecka annars hade det nog fått blivit en till tur till Uppsala.

Naim har också fixat en fin "kajal" på Eriks ena öga. Blir lite white trash-känsla över hela looken =)

Lille vild i storstan

Jag har med mig Khali till jobbet i Uppsala idag för miljöträning. Inget ont om Ljusdal, men det är inte mycket till stadsmiljö att tränas i. Med ett kontor i centrala Uppsala så blir det en helt annan femma, och det har gjort Naim och Igor gott att traska runt här i stan.

Resan ner gick bra, han sov/vilade större delen av vägen. Att pinka när vi kom fram var dock inte aktuellt. Han skulle bara nosa nosa nosa. Efter att ha varit inne en stund och ätit så gick vi ut på en längre promenad. Mycket intryck för lille valpen, och han hade märkbart svårt att kunna låta folk "vara". Alla som cyklade/gick/körde förbi skulle detaljstuderas, oavsett avstånd. Med tanke på att det är mycket folk i rörelse här så var det mycket spanande... Innan vi gick och lade oss hade han äntligen hittat ett ställe som han klassade som säkert, och pinkade.

På morgonkvisten ljöd såklart kiss-sirenen, men inte skulle han pinka när vi kom ut inte. Det skulle nosas och spanas för fullt. Efter en halvtimmes runda i ett nyvaket Uppsala så kom vi tillbaka till gårdagens säkra ställe, och med lite övertalning tog han chansen och pinkade. Seger! Nu ska vi vila lite på kontoret, kanske tugga på lite ben och sen ta en prommis när staden är mer igång.

Just ja. Vatten. Khali tvärvägrar dricka kranvattnet här. Han rynkar på nosen och går bort. Nog för att vattnet här inte är så gott, men det här är att överdriva lite... Jag får servera unge herr kräsen "finvatten" istället, det duger tydligen bättre med Evian. Men det är klart, är man van vid vatten från en hälsingekälla så är inte uppsalas dito så lockande.

För lugnt?

Lille vild är med husse i Uppsala och Naim har vilat som skönast, MEN nu verkar det som att han saknar dem för det börjar vankas. Han är så söt Naim, det ska alltid vara som det alltid är annars är han inte helt nöjd =)

Snart ikapp

Det är en viss storleksskillnad på hundarna än men faktum är att det börjar bli svårt att se skillnad på dem om man bara ser dem som snabbast eller i mörker.

Rejält mycket tuffare

Idag är det en sån där tråkig dag när det är kallare än -20 igen, så det blir inte alltför mycket aktiviteter ute för hundarna. Naim, som gärna känner efter en extra gång med det mesta, fryser bara han tittar ut genom fönstret och håller sig så mycket han bara kan vid elementen inomhus.

Khali däremot är en annan femma. Han är rejält mycket tuffare vad gäller all sorts påverkan, och verkar knappt påverkad av temperaturen. Nog för att han har lite bättre vinterpäls än farsan sin, men ändå... Jag släppte ut honom lite kort i förmiddags för en kort pink, trodde jag iallafall. Jag hade inte på nåt täcke eftersom jag räknade med att han skulle reagera som Naim (ut, pinka, in fort som blixten), men han stannade ute och nosade och pysslade på. Sen hoppade han upp på en sten och stod och spanade ut över staketet i säkert fem minuter.

Här såg man hur han fick kramp i tassarna, för de lyftes lite av och till, men det var enda tecknet på att han kanske hade det lite kyligt. Jag fick till slut lov att locka in honom, annars hade han väl stannat ute alldeles för länge.

Han är helt enkelt bra mycket hårdare än Naim, så är det bara, på gott och ont.

Lite bättre

Khali börjar bli lite lugnare, med betoning på lite. Men han är mer lyhörd och vi har tränat gå fint i koppel en hel del. Nu kan han gå riktigt behärskat även om Naim är lös och springer en bit bort och det visar på en hel del förändring!

Naim han blir bara visare och visare. Märks tydligt att han passerat 3-år och att han fått vara den äldste ett tag nu. Han framstår som ett oändligt hav av lugn och värdighet och riktigt lydig är han faktiskt. Gör alltid vad man säger åt honom. Slås mer och mer av att han är så himla bra på inkallningen och det är vi glada för. Nu ska vi se till att den lille blir lika bra.

Ett stort exemplar?

Undrar hur stor/tung Khali kommer bli när han är fullvuxen. Naim vägde 19 kg förra vintern, Khali väger 17 nu! Han är dock inte i närheten av lika hög som Naim än så jag misstänker att lille vild kommer bli store vild och åtminstone kvala in på 25 kilo, kanske mer i slutändan...

Naim ligger nog på 21 kg nu och det är vi stolta för. Han är svår att få upp i vikt Herr Värdig.

Lillgor

Igor verkar ha det så bra så bra, men usch vad man saknar honom ibland!
Undrar om vi finns som minnesbilder i hans hjärna ibland?

Hoppade av kursen

Khalis och min valpkurs gick inte så bra. Eller rättare sagt den var så dålig och oinspirerande att jag bestämde mig för att sluta efter två gånger. Synd på socialiseringen men det får gå ändå.

Idag har jag varit ensam med hundarna och inser att vi har en bit kvar. Naim är faktiskt riktigt jäkla lydig och lyhörd men lille vild har inget annat i skallen än att springa. Nu är han inte lastgammal direkt och mycket kome rlösa sig spontant men jag inser att vi kommer behöva nöta inkallning och kontakt så in i bomben.

Alla är lite slitna efter 2-årskalaset.

Syns jag inte så finns jag inte

I början när vi hade fått Khali så gick jag alltid ut med hundarna på morgonkvisten, dels för att han inte var rumsren och dels för att han behövde härja av sig den energi som lagrats upp under natten.

Allt eftersom tiden har gått så har Khali blivit äldre och väderleken kallare, och nu ser morgnarna helt annorlunda ut. När jag kliver upp så får jag mer eller mindre handgripligt lyfta ner och ut honom så att han ska pinka, vilket han gör ganska snabbt när han väl kommer ut (även om han bedyrat på heder och samvete att han inte är det minsta nödig när han ligger och ålar runt i sängen). Sen rusar han in, äter lite, ut och prutta och sen bums upp i närmaste soffa/säng.

Det är sen som hundarna verkligen försvinner. De dagar det är minusgrader ute (dvs ofta) så gör sig både Khali och Naim så små och osynliga som det bara går när det är dags att forsla ut lillmatte till bilen. De har ingen som helst lust att sätta tassarna utanför dörren innan det är rejält mycket varmare, och visar det med all tydlighet. På sin höjd kan de tänka sig att byta sovplats, men det är det enda.

Vid niotiden brukar jag få baxa ut dem för en promenad, men det är inte med någon större entutiasm från deras sida. Håhåjaja, vintern är inte till för salukisar.

Betrodd. Mattan ligger på.

Lille vild gör debut

Så, nu har Khali Bali Snahali gjort kursdebut. Vi var på första riktiga valpkurstillfället igår. Khali tyckte en del valpar var otäcka, andra roliga, men efter en stund var alla roliga. Ja, förutom rotweilervalpen, som även jag tyckte var lite osympatisk.

När rotweilervalpen brottades med staffvalpen kunde han dock inte hålla sig längre och var tvungen att busa med. Fast på sidan om. Han utförde en liten salukidans medan de två stabbiga gurglade ikapp på golvet. En borzoi var också där, den var trevligast tyckte jag, men Khali var mest imponerad av de två små vita. Han var väldigt intresserad av dem, och snäll med dem också. När de sprang på inkallningsövningen var de jätteroliga tyckte han och jag befarar att Khali gärna lekt "lilla bytet" med dem om han inte var kopplad.

Hur gick vår inkallningsövning? Jodå, rätt bra. Efter tre ärevarv kom unge herr saluki snällt in och lät sig kopplas.

Efter två timmar i minusgrader och snålblåst samt MASSOR av intryck åkte vi hem. Trött? Bara en av oss. Ni kan gissa vem. Ledtråd: Den som inte var trött rev sönder en tidning i små små smulor så fort vi kom hem och ägnade sedan resten av tiden att sno saker han inte får ha.

Uppskjuten promenad

Näeh, det är nog ingen ide att försöka få ut dessa herrar på promenad nu. De verkar ha bestämt sig för att det är för tidigt och för kallt.
Husse kan inte annat än hålla med och vara avundsjuk. Tänk att få sova bort några timmar till!

Published with Blogger-droid v1.6.5

Lille vild är trött

Ikväll har Khali varit ovanligt lugn och just nu sover han som en gris. I vanliga fall driver han oss till sammanbrott vid det här laget med sitt härjande, men tydligen har vi lyckats trötta ut honom rejält idag. Skönt skönt skönt.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Salukimys.

Jeppegrindar

"Nytt! Ovant! Otäckt! Gnäll gnäll gnä-
Väntaväntavänta. Det var faktiskt skönt och lite mysigt. Vi testar att sova lite.
SNARK"

Vi satte in jeppegrindar bak i bilen i helgen under mycket slit och knåp. Det var lite nervöst att ta med hundarna för första gången, men de brydde sig inte nämnvärt. Khali tog bytet från bur till frihet mycket bra.

Published with Blogger-droid v1.6.4

Unge herr Bestämma Själv får mothugg

Den vanligaste rundan som jag brukar gå med hundarna är runt 2,5 km och formad som ett "P", där vi bor längst ner. Alla promenader börjar och slutar alltså i samma raksträcka.
När Khali var "färsk" hos oss gick vi av förklarliga skäl inte så långa promenader. För att Naim skulle få lite motion på arbetstid så gick vi mest raksträckan fram och tillbaka, med varierande längd. Khali som gick lös brukade ta som vana att helt sonika stanna på bortvägen om han blev trött/oinspirerad/skraj, för att vänta på oss och ansluta när vi kom tillbaka. Det var inte så upprörande och jag föredrog det framför att ge negativ koppelupplevelse.

Nu när han är stor och stark får han däremot följa med på hela promenaden, och om han är lös så försöker han titt som tätt (åtminstone med mig) att stanna kvar när han tycker vi ska vända. Det beteendet är inte lika ok nuförtiden, så jag går helt enkelt vidare. Valprackaren är ganska morsk av sig, och kan vänta bra länge när jag går bortåt, men när jag varit utanför synhåll i 2-3 minuter så brukar han komma sättandes i en faslig fart. Han kommer ikapp, travar med oss en stund för att sen försöka bestämma att vi ska stanna igen. Rinse and repeat. Det är lite irriterande, men som tur är så kommer det få bilar på de här vägarna de tider jag går med dem dagtid, så metoden fungerar bra än så länge. Vore fint om han inte var lika styv i korken hela tiden...

Published with Blogger-droid v1.6.4

träning

Läste i en hundtidning nyligen att om man tränade stegvis så kunde hunden till sist acceptera att ligga nära. Vi undrar mer hur man får dem att ge oss mer plats...

Published with Blogger-droid v1.6.4

Sängvätare

Lilla Khali Bali Snahali smög upp i vår säng igår morse och jag upptäckte snabbt att hela hans vänstra sida var plaskblöt. Så var även magen upptäckte jag. Och sängen. Lillvalpen måste ha kissat på sig i sömnen. Lilla, lilla vännen.

Annars så har han en inbyggd kiss-siren. Den börjar ljuda vid kl 6 på morgonen och sen ligger han och gnällskirker till man övertygar honom (genom att bära honom eller locka med godis) om att han bör gå ut och kissa. Då kissar han ett niagarafall.

Bråckig (ja, det ska stavas så)

Lite bråkig på kvällen så här...

Mysgrabbarna grus.

Tankar om Igor

En vän frågade om vi saknade Igor. Jag var tvungen att fundera en sekund på hur jag skulle formulera mig men svaret blev:
Åh, visst saknar vi honom. Vissa dagar lite, ibland inget alls, och ofta så att jag är redo att sticka till Norge och hämta honom på sekunden. MEN han har det mycket bättre där och vi har det bättre utan honom. Men dagar som när första snön faller, när höstsolen lyser på skogsstigen eller när vi kan sova en liten middagslur på helgen, det är då vi saknar honom så otroligt mycket.

För att inte tala om att stryka hans lilla lundeansikte på kvällen framför TV´n!

På något vis har verkligheten hunnit ifatt mig på allvar och jag inser att han faktiskt inte kommer vara vår något mer. Jag ångrar inte beslutet en sekund och kommer troligtvis aldrig göra det heller, men det känns...

Lilla tok

Hundarna fick vänta ett tag på rummet. Khali underhöll sig själv...

Det är skit med kallt väder tycker hundarna, men naim älskar att krafsa och slicka på is. Khali försökte förstå vad det hela gick ut på men listade nog aldrig ut det.

Vilken jägare!

Efter han ätit lunch släppte jag ut Khali på tomten medan jag åt klart min. När jag sen gick ut till honom möttes jag av en mycket nöjd valp med en näbbmus i munnen... Om han hittat den så eller jagat ner den själv är omöjligt att säga, men stolt var han iallafall.
Att jaga fatt på honom och ta den kändes inte som ett alternativ, det var bara att gå in och hämta gotta för att byta. Han var duktig och släppte den gärna mot lite frolic, så det gjorde han bra.

Published with Blogger-droid v1.6.3

modig farsa

Naim vågade fram och luktade lite på älgskinnen utanför slakthuset, trots att det var så farligt. Khali stod så långt bort kopplet tillät...

Published with Blogger-droid v1.6.3

Jaha, då får man säga hejdå till kökssoffan också då...

Tandlossning!

Hurra! Äntligen!
Khali har tappat sin första framtand, och en till är lös. De vassa hörngaddarna sitter visserligen som berget, men nu har vi hopp om framtiden.

Published with Blogger-droid v1.6.3

Kärlek

Lyckan

Naim fick tillåtelse att sova i kökssoffan. Så himla mysigt, tyckte han.

Suktar efter älg

Idag på lunchpromenaden tog vi en sväng förbi jaktlagets stuga, som bara ligger några hundra meter bort (och synligt från Naims spaningsfönster). Just när vi gick förbi så rullade de in två nyskjutna älgar, och hundarna var väääldigt intresserade. Naim ville hemskt gärna gå in och bara lugga dem lite i pälsen. Bara lite, inte alls bita nåt. Khali har visserligen aldrig sett älg förut, men han förstod snabbt att det här var ypperligt spännande och värt att kommas ihåg.

Sen vi kom tillbaka har den store legat och suckandes tittat bort mot stugan, och den lille har sovit med små gläfsande. Jagar han älg i drömmen måntro?

Khali Bhali Snahali

Men ganska fin är jag...

Den som väntar på något gott...

Undrar om det blir något kvar till mig? Khali och naim ska bara äta varandras mat. Där kan man prata om att gräset är grönare...

32,5 kg surhet

Grabbarna är rejält sura idag. Det regnade på dem i morse på morgonpromenaden, och det där har hängt kvar. Naim har tjurat i sängen hela förmiddagen, och Khali har knappt rört sig han heller (förutom när jag burit ut honom för att förhindra olyckor).

Vikten? Jo, jag vägde dem igår. Naim låg på betryggande 21 kilo, vilket bådar gott inför vintern. Kombinationen av sportfoder samt snodd valpmat gör underverk för vikten.

Khali vägde modiga 11,5 kilo, och har alltså gått upp 1,5 kg på några veckor. Han växer verkligen så det knakar. Som tur är blir han bättre och bättre på att hålla sig, samt verkar försöka säga till när han vill ut. Hör man att han piper och drar sig mot vardagsrummet då är det fara å färde...

Dagbädd

Vi har köpt en "dagbädd" till vardagsrummet. Planen att få ha soffan för sig själv verkar funka...

Oändligt envis

Khali är oändligt envis och intensiv. Han kan utan problem hetsa mot Naim i timtal när de är ute, och då springs, hoppas och jagas det. Till hans försvar så år Naim precis lika stor kålsupare, för sekunden Khali vänder ryggen till och ska vila så muckar han tillbaka.
Naims snabbhet gör att han alltid kommer undan om han vill, men då Khali tar innervarv hela tiden så blir han inte lika trött och orkar därmed längre. Trötta blir de iallafall.

Published with Blogger-droid v1.6.1

Salukitåg.

Ensam hemma

Alla har varit borta det tag. Blev jag stressad? Inte direkt =)

Livet som det alltid borde vara...

Brådmogen

Khali försökte precis jucka på Naim. Gick väl inte riktigt som han tänkt...
Jag vägde lillen igår: 10 kilo klockade han in på. Tjocken indeed

Published with Blogger-droid v1.6.0

Naim och elsa tittar på tv.

Äpplet faller inte långt...

Naim och Khali är olika på många sätt men samtidigt så fruktansvärt lika =).
T.ex. så har de samma idéer om hur man ska sova, vart i huset tuggben ska bearbetas och vilken tid på morgonen man går upp. De har också samma åsikter om regn och mat och kaxiga leksaker.

Khali är däremot 100 gånger mer härjig än Naim var i hans ålder och rätt mycket mer social.
Han är också mycket svårare med rumsrenheten (kissar hur ofta som helst) och biter i allt.

Det ska bli spännande att se hur Khali blir när han växer upp...

Fasiken

Fasiken, man hinner verkligen inte med det här att blogga på allvar!
Har hur mycket kort i kameran som helst som borde läggas upp och Khali borde få sin egen sida men med en valp eller en dotter ständigt hängande i/på armen är det så svårt. Tack och lov för mobil-bloggande!

Den lundigaste av dem alla

Igor, den lundigaste lundehunden av dem alla, verkar ha det toppen i sitt nya hem. Våra hjärtan är lättade!

Ögonstrul

Naims ena öga är infekterat men det verkar bättre nu än igår och vi har fått en salva att smörja med så allt är nog lugnt.
Khali har också haft vitt glegg i ögonen men hans gick över av sig själv efter en dag.

Annars busar de för fullt och nu måste man verkligen vara med känns det som eftersom risken annars borde vara stor för skador, åtminstone på den lilla. Det underlättar dock inte att han är världens kaxiga och inte ger sig själv i första taget.

Svamphundar

De är söta i sina reflexvästar, men helt värdelösa på att hitta svamp. Att få bägge på bild tillsammans var nästan omöjligt, de for runt som yrväder. Valpen var så trött när vi kom hem att han gnydde medan han gick till sin säng....

Published with Blogger-droid v1.5.9

Sova med Khali

- Jag får väl ligga bredvid valpen då, suck. Valpen är tydligen så lite äcklig nu att Naim hellre ligger mjukt och i samma säng än på golvet =) i natt la sig naim på valpen, inte lite så där med någon kroppsdel, utan verkligen på.

Sova tryggt

Efter en spännande promenad ner till en bäck på förmiddagen så är det skönt att få sova lite bredvid farsan Naim

Published with Blogger-droid v1.5.9

Idolen Naim

Idag på lunchen åkte jag upp i skogen med Khali och Naim för att de skulle få springa av sig lite. Jag hade en rejäl laddning med Frolic med mig, och matade noga i dem några när vi kom fram, så att de skulle ha full koll på vart gottat fanns.

Naim kom lydigt så fort jag ropade, men för Khali fanns bara en ledare i skogen: farsan Naim. Han galopperade vilt för att hålla tempo med Naim, som dock tog det ganska så lugnt bland träden. När Naim kom in till mig så kom Khali, men att locka till sig enbart valpen var stört omöjligt. Det blir nog till att träna en hel del inkallning utan att storhunden är med tror jag...

Naim verkade faktiskt ha genuint roligt ute i skogen med Khali. Jag tror han börjar förstå att det kan bli riktigt skoj framöver när valpen har växt till sig. En sak som är säker är att vi måste skaffa reflexväst till lillen. Naim har en, vilket är till stor hjälp när man ska se var han är. Att se en liten chokladvalp i höstfärgad skog är himla svårt...

Trångt i soffan

Det är nog bara att glömma det där med att sitta i soffan framöver.

Igor på väg till sitt nya hem =)

Tomt

Tomt. Vidrigt, skönt, hoppfullt och sorgset, men mest av allt tomt.

Snart så...

Igor tycker det är spännande att vara borta. Lite trött visst av allt snosande. Om han bara visste vad som väntade...

Semester

Jag är på semester. Fina spanmöjligheter här...

Fullt knä

Skönt att sova i mattes knä bredvid sin pappa.
Imorgon kommer vi träffa igors nya familj. mycket spännande

Published with Blogger-droid v1.5.9

2 av 5

Två av fem nattade.
Nu är det jag, valpen och Igor kvar.
Sista natten hemma för Igor. Ja, om allt går som vi vill det vill säga. Konstigt...

Valpgor

Lite bilder:

På väg hem











Jag är inte så stor

Till byn

Ojdå, blev visst lite trött. Turen till byn var ansträngande...

Snart

Vardagen är så full så vi hinner knappt reflektera, men snart är det dags. Snart bär det av mot Norge för lilla skruttgor!

Vi tog stygnen i torsdags och det är väl en överdrift att säga att det gick bra, men gick gjorde det till slut. Han är ju så nojig när det gäller veterinärer som ska pilla för mycket med honom.

Ett besiktningsintyg fick vi också och han var helt normal förutom pälsen då.
Att han har ett rikt inre liv noterades inte på papperet men väl av veterinären =)

Idag var vi alla ut i skogen. För de vuxna var det väl inte så märkvärdigt, men trevligt i höstsolen. För de yngre förmågorna var det mycket spännande.

Elsa tävlade som vanligt om blåbären med Igor och Khali levde rövare. Han har aldrig varit i skogen och var först tveksam. I 10 sekunder. Sen drog han igång ett härj utan dess like =) Vi fick komma till Igors undsättning flera gånger.

Jodå

Jodå, till och med Naim börjar mjukna upp nu. Kanske lite lek, valpen?
Nu är bara Khali så pass fylld av respekt för Naim att han piper så fort Naim gör en lekinvit med sina långa ben. Kanske släpper så småningom?

Däremot var junior och lekte med vännernas tollartik igår. Gick finfint.

Sova ikapp

Det är en lugn förmiddag på hemmakontoret idag. Nåt enstaka grymt eller snark är det enda som stör tystnaden.
Arbeta inte ihjäl er, hundrackor...

Published with Blogger-droid v1.5.8

Trött

Det är jobbigt att vara valp, att testa allt (inklusive gnaga på det mesta till husse och mattes ogillande) tar på krafterna. Tur att det finns sovplatser lite varstans.

Published with Blogger-droid v1.5.7

Texas

Efter en underbart lugn bilfärd hem med nyförvärvet är här här lite Texas just nu...

Khali har funnit sig väl till rätta, Igor är gudomligt snäll med honom, Elsa älskar den nya valpen och han henne (på gott och ont), men den stora svarta är något av en fridstörare.

Han är inte speciellt elak på honom egentligen, men han vaktar på Khali som en hök och fick han bestämma så skulle den stackars lilla valpen sitta helt still i ett hörn. Jämt! Då tycker nämligen även Naim att han får vara här, men börjar han röra sig ska det vaktas och puffas och snäppas.

Khali tar dock inet så illa upp. Igår kväll bestämde sig han för att ingen annan säng än Naims skulle duga att sova i för natten (trots att vi erbjudit både egen bia-bädd och vår säng). Naim som inte var det minsta intresserad att dela säng med valpen rev i rejält åt Kahli. Moloken skruttade han då tillbaka till sin säng och sen sov han där hela natten så lite bra är det ju att ha en lite hjälpreda i Naim också =)

Sover som en stock

Vem är det här? Ja, han sover hårt i bilen iallafall. Igår sov han en timme i mattes knä, och imorse sov han först 1,5 timmar i mitt, sen ville han ut och pinka. Sen satte vi honom i buren varpå han somnade igen.

Published with Blogger-droid v1.5.5.2

Svårdrogad

Idag skulle vi ta tandsten på Naim. Han hade väl inte så hemskt mycket men lite för mycket för att låta det bli bero.

Naim var inte helt med på noterna utan vägrade att låta sig sövas. Till slut fick de ner honom och nu är tänderna fina =)

Naim har varit lite skakig idag och har mest legat i soffan och surat, men det är inte sämre med honom än att han kan tigga lite godis när sådant nalkas.

Sur snarkare

Naim är sur. Det regnar, blåser och är kallt ute, inte alls nåt väder för en saluki som vill springa lite. I protest mot det mesta har han rullat ihop sig till en sur liten kanelbulle och snarkar högljutt.

Published with Blogger-droid v1.5.5

Tillbaka till ursprunget?

Så var det bestämt...
Igor ska testa att bo hos en familj i Norge.Vecka 36 bär det av. Skönt att äntligen bestämt något men ändå så oändligt sorgligt och vemodigt.

Men vi tror att han ska få det bra där. Där kommer han till och med få sin alldeles egna lilla lundeprincessa =). En söt liten tik på 6 år!

Lunde njuter utan tratt =)

Hipp happ

Erik åkte idag till "stan" för att handla och träna hundmöten med Naim. Träffade bara en hund så det var lite dålig utdelning tyckte vi...
Men de hann bara hem så stod det hipp som happ två korthåriga bordercollie utanför vår tomt. En elkille var runt och kollade ledningar förbi vårt hus och han hade sina två hundar med sig. Perfekt träningstillfälle för oss. Naim betedde sig jättebra.

Kung av sand

Naim njuter i fulla drag varje gång han lyckas sno åt sig en vilostund i lillmattes sandlåda. Vi måste bygga en egen sandhög åt honom, den saken är klar.

Published with Blogger-droid v1.5.4

Sura familjen

Elsa var ledsen i natt, Igor pep och skulle inte sova buren, skulle inte ut heller för den delen. Erik var irriterad och jag hade djävulskt ont i ryggen. Naim var sur för att inte alla låg stilla och sov, hans nattsömn stördes ju!

Det slutade med att Naim sov i "sitt" rum, Igor i Naims säng, Erik på Elsas rum och jag i vår säng. Vaknade av att lundehunden låg och stirarde på mig.
Kanske tur att det är morgon. Hoppas alla blir lite gladare.

Tänkte inte på det...

Naim haltar fortfarande lite då och då så vi försöker hålla honom lugn även om han får gå lös en del. Det har gått bra tills idag då han inledde med att jaga katt, fortsatte med jaga fågel som sedan avlöstes med tokhoppa på vardgsrumsmattan och avslutatdes med idiotkuta på ängen.

Undrar varför han är så glad idag då? Vi tror faktiskt att han är uppspelt för att Igor mår bättre nu. Dessutom blir han igångtrissad när han ser Igor med tratt. Det är lite otäckt tycker han och då blir han spattig och börjar springa. Och har man börjat springa finns ju sällan anledning att sluta =) Ja, tills soffan kallar dvs!

Igor är i princip sitt gamla vanliga jag nu även om stygnen besvärar honom en del. Tror de sydde dem lite tajt...Idag var han lite träningssugen så husse och han tog en runda på tomten på kvällen och han var taggad som vanligt. Bruksgor!

Lever och i god vigör

Igor lever och är i god vigör. Lite trött och rätt sur över att ha tratt (som i att vi numera är döda för honom) men annars helt ok.

Tiden rusar på

Oj, oj vad tiden rusar på. Hinner inte ens hundblogga. Får göra det snabbt och effektivt.

Igor är hemma från "kollo Trödje" igen (var hos mina föräldrar medan vi for kors och tvärs över landet). Han hade det skönt där men samlade på sig massa fästingar förstås. Han har blivit så duktig att sitta stil när man plockar dem att man till och med kan ta dem själv så länge de inte sitter vid ögonen eller så. Duktigt liten lunderäv!

Imorgon ska Igor kastreras. Så här är sista bilden på Igor med kula (singular!):

Är alltid lite nervös men det går säkert bra. Han brukar fixa sövningar fint och han låter alltid såren vara.

Vår svarta riddare blev dödligt skadad i morse. Tyckte han själv i alla fall...
Husse kallade in honom för att undvika rådjursjakt så där på morgonkvisten och Naim sprang glatt till honom. Väl framme var det dock tass upp och skrik och gnäll. Det hjälpte bara lite att jag tittade på tassen. Det brukar ju annars alltid mirakulöst nog bota honom =)
Efter lite betänketid blev han bättre och när husse och Elsa kom hem igen från dagis var han bra.

På kvällen åkte vi till skogen och lät hundarna söka lite. Naim hade sin nya oranga väst på sig och jag tror han kände sig lite stolt med den på =)

Igor och lillmatte tävlade om de få blåbär vi kunde hitta. Igor han oftast först, gentleman som han är... =)

Tung promenad

Efter lunch idag följde Naim med mig och lillmatte till en lekplats i närheten. Han satt ganska tålmodigt och väntade medans vi gungade och åkte kana, trots att det gick förbi folk och hundar. Till slut tyckte han att det var nog, så då gick vi hemåt.
Fy katten vad varmt det blev! Men vi började återfärden med att gå på en smal stig mellan två ängar, och halvvägs såg vi att en annan hund med matte stod vid "utgången" av stigen. De stannade dock där, men när vi kom fram stod matten tre meter bort, hade dubbelfattning på sitt flexikoppel och sin medelstora hund en meter bort från oss... Inte den enklaste situationen, men det gick bra ändå.
Sen väntade en kilometers brant stigning i gassande sol, och jag tror Naim var lika trött som mig när vi kom fram. Han är så duktig så

Published with Blogger-droid v1.5.1