Fortsättningskurs i rally

Igår var jag och Khali på första träningen på fortsättningskursen i Rallylydnad. Åtminstone jag var väldigt nyfiken på vad det skulle bli för nya övningar, Khali var som vanligt allmänt nyfiken på allt.

Vi var inte så många, och det var bara jag som skulle köra fortsättningsdelen, de andra var nybörjare, så det blev till att pyssla på ganska fritt själv. En hel del av övningarna borde gå lätt att träna in, det är i stort sett samma som i grunddelen fast med lite mer stoppande i momenten. Några rackare blir det dock, och störst problem blir det nog med den övning som är obligatorisk: Sändande över hinder.

Vi har aldrig riktigt uppmuntrat Khali att hoppa över saker, mest för att han inte ska få för sig att hoppa över staket i onödan (inte mer än han gör omedvetet iaf...). Nu var det lika bra att ta tjuren vid hornen och försöka göra hopphindret roligt. Det gick sådär. Han hoppar över några gånger, men sen vill han bara inte utan vill gå runt. Här behövs en hel del träning, tur att jag har kvar hindret jag byggde till Igors LP1.

Vi tränade igenom skyltarna 201-205, och förutom hoppet gick de som en dans. Eller ja, så länge som han kunde koncentrera sig på mig och inte på de andra, mycket spännande, hundarna. En korvsnutt är inte värd mycket när det finns nya hundar som rör sig nära. Han är ganska duktig ändå tycker jag, för att vara en ettåring med mycket spring i benen och lite vett i skallen. Siktet ligger fortfarande kvar på att ställa upp i KM i höst.

Pust o stön

Det är jobbigt att jogga med husse. Inte får man jaga katter, kor, hundar eller fåglar. Man får inte ens galoppera hela tiden. Trav trav trav. Jag blir så trött.

Uppsala och Khali

Lille vild var med i Uppsala två dagar, och skötte det med bravur. Hundmöten gick bra, och efter gårdagens timslånga promenad till ekeby och tillbaks så var han helt utslagen idag. Många intryck blir det för en liten hjärna att ta in.

Det har även hunnits med barnbesök, tre stycken har kommit förbi kontoret. Khali är lugnet själv med dem, en fantastisk familjehund. Vi hann tillochmed avverka den otroligt hundrädda städerskan (den som igor "jagade" in i ett rum längst bort i korridoren...), och när hon var där så låg han så utslagen på sin bädd att hon vågade sig in i vårt rum för att byta papperskorgar! Vilket framsteg.

Som belöning till oss för att vi varit så duktiga med allt spenderade vi lunchen halvliggandes i solen i slottsbacken, spanandets ut över staden. Mycket att titta på för Khali.

Hemresan gick utmärkt, det var knappt att han lyfte på huvudet en enda gång i tåget. Vågar man hoppas på samma lugn imorgon hemma? Inte så troligt kanske med tanke på att ängen är nyslagen, massa yta att springa på igen alltså.

Vet inte om naim gillar den här skedningen. Han är ju inte så mkt för att mysa med khali annars.

Tog en sväng till havet.

Grabbarna grus är i fjällen. Lämlar är roligt. Ren är spännande. Källvatten är gott.