lördag, december 30, 2006

Återfall

Suck. I natt gnällde han igen när vi skulle lägga oss. Sova nere gick absolut inte för sig. Efter en kvart eller så så gav han sig och somnade i en sur liten hög. Under natten var han uppe några gånger och fortsatte gnälla, men vi ignorerade honom. Dumt nog, för tydligen var en av gångerna en signal för att han ville ut och rastas. Facit i hand blev att han både hade kackat och kissat inne när vi vaknade. Tack så mycket.

Vad gör han? Varför? Vi fattar inte. Vad är det som är så omöjligt med att sova nere till en början, men sen går det bra. Och i onsdags gick det utmärkt från början att sova nere.

fredag, december 29, 2006

Igor har jullov

Just nu är vi i Falun hos mina föräldrar och slöar oss igenom mellandagarna. Igor tycker att det här med hus med flera våningar är väldigt onödigt. Helst vill han vara uppe i vardagsrummet och gnaga lite på mattan, men dumma husse och matte envisas med att sova nere i källaren. Igår natt gnydde han något förfärligt när vi gick och lade oss, det gick absolut inte att sova där nere då. Det var nästan samma panik som när vi skulle sova ute i stugan hos svärföräldrarna, men den här gången ignorerade vi honom totalt, och efter 5-10 minuter gav han upp och lade sig i sin egen säng, med sura blickar mot oss. Sen sov han till kvart över åtta, så det var nästan sovmorgon för mig!

fredag, december 22, 2006

Fyrverkeritestad hund

Igår var jag och Igor ute på en lång promenad runt i Eriksberg medan matte tränade på Svettis. När vi gick (jag gick, han sprang som en vilde) på stigarna som går mellan Eriksberg och Flogsta så hör jag plötsligt hur nån tokskalle inne i Eriksberg börjar skjuta av fyrverkerier. Massor av raketer och gud vet vad. Jag beslöt mig snabbt för att låtsas som ingenting, utan gick bara vidare utan att ändra på takten eller säga någonting.

Igor stannade först till vid varje smäll och tittade mot ljusskenet, men efter nån minut så kunde han trava och titta ditåt, och nån minut senare så struntade han fullständigt i det. Då var det (återigen) viktigare att lukta, pinka och springa. Så det verkar som att han är någorlunda fyrverkerisäker, och det är skönt att veta. Nu ska vi inte utmana ödet ändå i år, men man vet aldrig när folk får för sig att smälla av jätteraketen Allan, och då är det bra om Igot inte blir vettskrämd.

När vi kom hem åt han en stor portion mat (trots att han ätit mycket på dagen), och somnade som en stock. Vi tvingade ut honom på en promenad vid halv elva, sen åt han lite mer, och sen nattade han.

onsdag, december 20, 2006

Vi gillar snö!

Oj vad roligt med snö! Han sprang runt som en tossing igår när det snöade på hemvägen. Allt var roligt, även om det var lite läskigt när tassarna halkade på isfläckar.

I morse sprang han som blixten ner till jobbet med mig lullande bakom. Gick hur fort som helst.

Han har hållit sig inne på nätterna i över en vecka nu. Det är hur skönt som helst, nu vaknar man knappt av att han går upp och stökar längre. Peppar peppar.

torsdag, december 14, 2006

Jag tycker om min lilla hund

Han är ganska söt trots allt. Livet är lättare när man slipper gå ut varje natt, och nu när han sover hela dagarna på mitt jobb så är han lättskött större delen av dagen. Jävligt envis ibland dock.

Idag fick han en större portion till lunch, med Keso och köttfärs tillsammans med torrisarna. I teorin ska vi förskjuta hans prutt-schema till att inte inkludera natten alls. Får se hur det går.

onsdag, december 13, 2006

Nattprojektet går bra

Vår satsning på att få Igor att sluta springa upp på nätterna går bra.

Igår fick han trava runt utan att vi gjorde något, då gick han tillslut till sin egen säng och lade sig där en kvart. Sen gick han till dörren och gnällde, då var jag så illa tvungen att gå ut med honom. Ger han en sån tydlig signal så måste det uppmuntras.

I natt så gick han upp igen, men vi lät honom trava runt lite och sträcka på sig utan att gå upp eller hindra honom. Efter några minuters spankulerande så gav han upp och hoppade upp i vår säng igen. Sen sov han gott till morgonen.

tisdag, december 12, 2006

Tjyvgor

Vilken liten snattare han är! Jag hade lagt hans nya leksak (ihoptvinnad repstump med knutar) på skrivbordet så jag kunde ge honom den när jag tyckte det var lämpligt, och trodde det var säkert. Tji fick jag, han såg den på avstånd och när jag tittade bort så reste han sig på bakbenen och nappade tag i den. Så mycket för all min planering.

onsdag, december 06, 2006

Igor är med matte

Idag är Igor med matte ute bland djuren i Sala. Det tycker han nog är jättespännande och kul. Här är det lugnt och tyst, men jag saknar en liten hund att gosa med.

måndag, december 04, 2006

Burträning

Just ja. I morse skulle jag handla till jobbet, så jag lämnade Igor på jobbet en kvart. Han vägrade lockas bort från dörren när han insåg att jag satte på mig ytterkläderna, oavsett vad jag och Tobias testade. Till slut fick jag lyfta upp honom och stoppa in honom i buren som Queen använt.

I teorin skulle han ta det som han gör i bilen, dvs hålla sig någorlunda lugn och tyst.

Praktiken blev inte riktigt så... gnäll gnäll gnäll, precis som vanligt. Han är så dryg. Tur för honom att han är så bedårande söt.

Sömnbrist

Usch vilken lördagsnatt. Vi var ute hos svärföräldrarna på besök, och Igor är helt tokig i deras tvååriga finnspetstik. Han var efter henne hela dagen och ville busa, så han hade roligt. På kvällen när vi skulle lägga oss ute i bastun och sova så fick Igor följa med oss, medans Rizzla sov i stugan. Det gillades inte av Igor. Han skrek, gnällde, skällde, studsade runt som om han var besatt samt flåsade som en otränad maratonlöpare. I två timmar höll han på, och alla våra försök till ignorering, träning, hot samt distrahering var förgäves. Han sket fullständigt i oss, han skulle bara ut till den där roliga hunden (även fast hon sov gott i stugan). Det enda vi inte gjorde var att släppa ut honom, för då skulle han bara få vatten på sin kvarn. Slutligen somnade han på golvet vid ett-tiden, antagligen av ren utmattning. För att vakna en timme senare och köra igång igen helt panikslagen. Helt hopplöst. En timme höll han på nu, till slut gav han upp när matte hade gjort en hage i ena sängen, där han inte kunde göra mycket annat än att sitta/ligga i. Klockan fem studsade han upp igen, lika panikslagen som tidigare. Jag har nog aldrig varit så nära att ge upp honom som då.

I natt sov han som en stock, så han hade nog lika mycket sömnbrist som husse...