Käka Ipod

Haha.

En tjej var nära att bli av med sin Ipod-sladd till hörlurarna efter att ha böjt sig ner för att klappa på Igor. Hennes sladd hängde ut, och Igor är inte den som är sen att snabbt provtugga på det mesta. Jag hindrade honom lite lagom segt, eftersom hon bara böjt sig ner utan att ens ta kontakt med mig. Shit happens liksom ;)

Mitt i natten IGEN

Morr. Inatt var han uppe vid halv ett redan, och eftersom han inte pruttat sen fem så gick matte ut med honom en kvart. Han snosade runt massor, kissade väldigt lite men gjorde inget mer. Efter en kvart tröttnade hon och tog in skrutthunden. Vips sprang han in i vardagsrummet och bajsade... Vad ska man göra? Det är ju hopplöst.

Han har varit lite lösare i magen de senaste dagarna, undra om det beror på att vi bytt mutgodis till lever-baserade istället för kyckling-baserade.

Eh?

Vad är det som händer? Idag har han inte heller pruttat något sen i morse, trots att klockan närmar sig tresnåret. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det hela, varje gång han rör sig får jag nervösa ryck.

På väg till jobbet fick jag i och för sig uppleva min första dubbelprutt. Jojomensan. Stort. Jag blev riktigt förvånad när han satte sig andra gången, tur man har ett extra lager med påsar i väskan.

Han har sovit större delen av dagen som tur är, för när han varit ute på promenader har han varit rejält trilsk.

Igor och damerna

Oj vilken hundhelg.

På lördagen så besökte vi Siw Kvarnström och hennes två tikar. Snart åttaåriga Mollan var inte så värst imponerad av Igor utan höll honom kort, men treåriga Tekla lekte gärna med busgor. Det mesta gick bra, förutom att Igor blev stel av skräck när Tekla välte sig ner i den hundkorg Igor satt i för att mysa. Hon ville goa lite, men Igor satt rak som en pinne, och flyttade sig sedan bort till ena hörnet och tittade panikslaget mot oss. På kvällen var han helt utslagen av alla intryck.

Igår kom svärföräldrarna på besök med sin finnspets-tik Rizzla. Igor har ju träffat henne förut, men nu var han helt vild i henne. Han gnällde oerhört mycket så fort han tvingades vara mer än två decimeter från henne, och kunde inte slappna av alls. Det skulle bara luktas och puffas under magen. Han var vaken från åtta till fem, så när kvällen kom var han som utslagen igen.

Idag har han varit helt omöjlig på promenaderna. Han ska enbart spåra tikar, och struntar helt i sina egna behov. Jag är lite orolig, det är snart 11 timmar sen han pruttade senast. Det är inte lätt att ha en lundis alla gånger.

Svaret på frågan

Vi har ett tag undrat över vad som egentligen skulle hända om han är nödig nattetid men vi inte släpper ut honom. Skulle han lägga sig igen, skälla vid dörren eller blir det olycka? Inatt kom svaret.

Vid tvåtiden inatt så började han gå upp och stöka. Först testade jag att lyfta tillbaka honom till sängen, men han studsade ner såfort han landade i sängen. Jag antog att han ville ut, så jag lät honom springa ut i hallen medans jag rafsade ihop lite kläder och började ta på mig dem. Han svansade runt oroligt vid dörren, men när jag sa till honom att sätta sig ner och vänta så fick det en annan effekt. Då sprang han in till vardagsrummet, och när jag fylld av onda aningar följde efter så rundade han soffbordet och sprang in bakom fotöljen. Väl där satte han sig och började krysta :(
Jag lyfte upp honom snabbt, men lite hann komma fram. Efter det så kunde han hålla sig tills jag var klar med påklädningen iallafall, men det skumma är att han var inte särskilt nödig när vi väl kom ut. Nejdå skulle det luktas och kollas på grejer, först efter fem minuters vallande så blev det nåt. Han är så skruttig.

Inträngd i ett hörn

Men vafan Igor!

Han ligger och sover vid min stol, men har en tendens att lägga huvudet bakom ett av mina ben, oftast så att ett öra glider in under hjulet på stolsbenet. Alltså rullar jag fram lite, för att inte riskera mosa hans stackars tefatsöra av misstag. Genast masar han sig efter.

JAG FÅR INTE PLATS SNART! Husse är inte hur smal som helst.

Ofrivilligt hundmöte

I dag på lunchprommisen var vi uppe i Engelska parken som vanligt. Det blev inget lösspringande för Igor för de höll på att kratta löv där, och med vår inte riktigt hundraprocentiga pli på honom i löst tillstånd så ville jag ha koll på honom. Döm om min förvåning när en stor gul hund kom framlufsande mot oss, utan någon ägare i närheten. Sen såg jag långt bort vid Carolina att en kvinna kom joggande mot oss, ropande kommandon till sin hund (som sket fullständigt i henne).

Jag gjorde som vi brukar, dvs ställde mig emellan Igor och den andra hunden, för att visa att det är jag som tar hand om det här. Tidigare har Igor gärna varit lite avvaktande när en hund kommer fram, och skällt ibland, men nu ville han bara träffa hunden. Det var bra bökigt att med ena handen hålla i Igor och med den andra hålla i den främmande hunden, särskilt när bägge ville träffas. När matten kom fram så lät jag dem träffas och det var en jättesnäll hund, så Igor tyckte det var roligt. Han hade nog gärna lekt en massa med den hunden, men om han är bångstyrig när han är kopplad så är det inget mot när han är fri. Jag hade aldrig fått med mig honom om han haft en lekkamrat.

Han var inte helt pigg på att gå därifrån sen, och var lite fundersam hela vägen hem. Han tycker nog att Engelska parken är ett skumt ställe. Först vilda harar, och sen lösa hundar.

Ute i skogen

Igår var vi ute med några vänner samt deras flatcoated retriever i skogen vid Jälla. Det tyckte Igor var vansinnigt roligt, och försökte hänga på henne hela tiden. Det gick inte så himla bra, för en sprallig flat springer oerhört mycket snabbare än en liten lundis, men han gjorde tappra försök iallafall.

På minussidan är att han är total okontaktbar när han leker fri med en annan hund. Ingenting vi gjorde eller lockade med var intressant nog för att få honom att vilja gå fram till oss. Till slut fick jag haffa honom när han stod och smaskade på något, annars hade han nog lufsat runt där ännu.
Han var bra trött efteråt, och har varit lite svår idag på jobbet (läs: otroligt skällig). Tur att bara jag och Jens sitter här.

Stackars Jens höll på att bli vansinnig när jag gick en sväng för att köpa mat. Igor hade vrålskällt och ylat i tio minuter, oavbrutet. Där hjälpte inte träning med två småbarn inte. Igor var värre.

På plussidan för Igor idag är att han gick över bron utan större problem. Hurra!

Tuff tuff tåg

Idag tog vi första tågturen med Igor. En snabb resa till Knivsta fick det bli, vilket tog ungefär tio minuter. Det var nog en lagom resa, han blev lite stressad, men inte värre än när vi åkte buss i början, så det ska nog gå bra.

Vi gick runt en sväng i Knivsta i väntan på returtåget, det var sådär. Inte så upphetsande kanske. Resan tillbaka gick bra den med, han fick sitta i mattes knä och det var ju mysigt. Nu sitter vi på jobbet, matte shoppar och Igor sover som en sten. Som vanligt alltså.

Storviltjägaren Igor

Idag på lunchpromenaden så var vi uppe i Engelska parken som vanligt. Där sprang han lös lite och var glad och nöjd. Plötsligt vid ett träd så sprang det upp en hare, bara nån meter från Igor. Den hade väl legat och tryckt, men så kom han för nära och då bestämde sig haren för att sjappa. Igor blev lite skraj, flydde några meter mot mig men vände sen om och skällde. Vid det laget var haren lååååångt borta, så Igor visste inte riktigt vart han skulle skälla mot. Säkra före det osäkra, han skällde åt alla håll och kanter, och sprang runt för att kolla träden i närheten.

Sen var han jääävligt misstänksam mot allt hela vägen tillbaka till kontoret. Man vet aldrig vart den haren hade gömt sig.

Lämna Igor på jobbet

Snart ska jag trava iväg och köpa lunch, medans Igor får stanna här med pojkarna. Det lär ju inte bli så populärt, men han måste ju lära sig någon gång.

Imorse gick vi tillsammans med matte. Precis som förut gick det jättebra ner till Katalin, sen blev det sorg och ångest. Han har jättesvårt för att en av oss går åt ett annat håll. Dessutom kom det en hund och störde precis när jag höll på att få med honom. Suck o stön.

Han är lite skällig idag, men mest trött.

Bakläxa!

Haha, bakläxa direkt! Här satt jag och gottade mig åt tanken på hur duktig Igor var, och så hör man chefen ropa. Då hade skruttgor gjort en pöl utanför mötesrummet! Vilken odåga. Han måste ha gjort det när jag skrev förra inlägget, för sen kom han insmygande och lade sig, vilket jag var omåttligt stolt över.

Tji fick jag.

Trygg med Igor

Nu när jag tänkt lite på situationen, slås jag över hur annorlunda det är nu jämfört med för några månader sen. Jag behöver inte vara särskilt orolig för vad han gör längre, utan kan fokusera mer på att jobba snarare än att vakta honom.

Rumsren trots allt?

Nu är det så man nästan vågar tro han är rumsren. Inatt skulle han upp vid tretiden, men då lyfte jag resolut upp honom i sängen igen, och det fann han sig i och somnade igen. När vi gick upp för att äta frukost tassade han runt lite, men vi pekade på sängen igen och då hoppade han dit och sov en stund till. Promenerade ner sen, och då gjorde han sitt, men inte helt panikslaget eller nåt sånt.

Väl på jobbet så var jag inne i ett bra flyt samtidigt som det regnade ute. Det gjorde att vi inte gick ut förräns elva, och han hade nog kunnat hålla sig en bra stund till om det knep. Han är så duktig.

Vi tog det väldigt lugnt över bron på vägen hem, och det gick hyggligt. Får köra så ett tag tror jag, tills han vant sig vid att det inte är farligt alls. Nu efter lunch hittade han ett revbensspjäll som Paul glömt, så det hade sett sina bästa dagar. Jag fick inga lovord av honom när jag tog det från honom, snarare morrningar. Vilken skurk han är! Han får av min mat, men jag får inte hans. Morr.

Aaargghh!

Gu vad han är jobbig idag!

Svår på att gå under rasterna (ner till jobbet gick rätt så bra), mycket tvärvägringar har det blivit. Inomhus har han haft dille på att skälla mot dörren vid minsta ljud, otroligt irriterande. Jag vet inte vad som har farit i honom, kan det vara eftereffekter av att ha suttit nån timme i en hundgård? Låter bisarrt.

Liten trött hund

Oj oj oj vad gårdagens besök på mattes jobb tog hårt. Det hade tydligen gått ganska bra, lite skäll och gnäll när han fick sitta i en hundgård, men vi har varit med om värre. Allt hade varit väldigt spännande förstås, med många hundar, elever och lukter. När vi kom hem igår så somnade han direkt. Och sov. Och sov ännu mer. Han verkligen knep hop ögonen och vägrade gå upp. Vi fick ta ut honom vid tiotiden för kvällskissen och lura i honom lite mat, men sen hoppade han glatt i säng igen.

Idag har han sovit större delen av förmiddagen, det var tydligen tryggt att komma tillbaka till husses jobb. Han var glad att få hälsa på alla pojkarna här iallafall, men det var en stor besvikelse att inte den andra hunden var kvar. Jag är tveksam till om han har förstått det ännu, för han går dit när han har möjlighet för att se om hon är där.

Igorfritt igen

Idag är Igor på besök hos mattes jobb ute i Sala. Det blir nog vansinnigt spännande för honom, med alla djur i området. Sen blir det också ett test om han klarar av att sitta i en hundgård. Jag är lite spänd på att få en rapport.

Helgen har varit lugn, han har fått en hel del mental stimulans (för vi tyckte inte att vädret var så kul att vara ute att rasta honom trött i...) och därmed sovit en hel del. Det är jobbigt att tänka för lilla skrutten.

Igårkväll när jag kom från träningen så möttes jag av Igor och matte. De skulle sätta i motorvärmaren, men på vägen så träffade vi den lilla (14 veckor gammal) Jack Russeln som bor i en av grannuppgångarna. Först skällde de rejält på varandra, vilket var ovanligt för Igor på sistone, men sen började de härja och leka. Kul verkade de ha iallafall, men med tanke på att Igor nästan fick stryk redan nu så kan jag tänka mig att det blir han som spelar andrafiolen framöver med. Nåja, så länge de har kul så är det ju inget problem, och det känns gott att det finns en snäll hund i samma storlek som han kan leka med på gården framöver. Chippen lär ju väga mer än Igor iallafall, han har inte gått upp ett dugg den sista månaden utan ligger fortfarande på 7,5 kg.

Vilken skrutthund!

Vad håller han på med?

Först är han dryg hela natten. Upp klockan tre för en nattkiss (vilket är ok), men sen skulle han upp fyra, och verkligen inte lägga sig. Jag har inte så mycket koll på hur länge han stökade runt, för det tog matte snällt hand om. Sen sov han iallafall medans jag mornade mig, vilket var bra.

Åkte buss till jobbet för han var helt omöjlig på att gå. Inget pruttande dock, men så är det ibland, då kommer det vid tiotiden istället.

Kom in till kontoret och gav honom frukost, sen fick han gå lite fritt för att hälsa/titta på Queen. Han var tyst och skällde inte något, så jag var väldigt stolt, samtidigt som jag log lite i mjugg över att Queen hade gjort en pöl i serverrummet. Några minuter senare gick jag för att göra kaffe, och ser Igor stå i hallen och se väldigt skamsen ut. Fruktande det värsta gick jag till "vardagsrummet" och givetvis låg det två korvar där. Vilken skruttig hund! Som om han vore valp igen.

Buss idag

I morse tog vi bussen till jobbet, mest för att se till att Igor inte glömmer bort att vara duktig på bussen. Det gick alldeles utmärkt, även om han tycker det är lite tråkigt på bussen.

Vi hade även selen på idag. Det har gått bra än så länge, blir spännande att gå lunchpromenaden senare.

Idag är sista dagen Queen är här. Får se om Igor lyckas leka något med henne.

Gemensam nergång

Idag gick Igor med både husse och matte ner till stan. Eller ja, nästan hela vägen iallafall. Han paddlade på som bara den hela vägen, ända tills vi kom till Katalin, för där gick matte till vänster och husse till höger. Det gillades inte alls. Igor tyckte det var klart IG och ville inte alls gå med husse, oavsett mängden godis som erbjöds. Det var först när vi kommit över Kungsgatan som han började få upp lite fart igen.

På pruttfronten kom en överraskning. Han gjorde sitt på vägen hem igår som beräknat, men sen kom ingenting mer under kvällen. Inte ens när jag tog en lååååång nattsväng vid tolvtiden skulle han prutta. På väg ner till stan i morse kom det dock, samt ett otippat lass vid tiotiden. Han är lite mysko.

Queen of Snow vill inte leka med Igor. Det tar han väldigt hårt.

Lite tröttare idag

Det märks att gårdagen tog lite på honom. Halva vägen ner till stan i morse så sprang han och puttade på mina vader, vilket brukar vara tecken på att han är trött och vill bli buren. När vi kom närmare kom han ihåg hunden dock, så då blev det full fart mot kontoret. Givetvis skällde de på varandra på morgonen, men nu är hon borta hos veterinären så då är han lite lugnare och sover ut.

Vi köpte en sele igår, den verkar funka bra. Han är lite störd över att inte kunna bita i kopplet som vanligt, men annars är den mer fördelaktig då den inte drar runt halsen på samma sätt. Vi ska testa den hemma lite mer först innan jag vågar ha den på ner mot stan, men går allt bra så ska jag väl börja ha den här med. Röd och fin var den iallafall.

Jobbigt för lilla Igor

Stackars Igor. Han kan inte släppa Queenie med tankarna, utan vill hela tiden iväg till rummet hon sitter i. Slinker han ut genom dörren så springer han dit, och sen sitter de på varsin sida om glasdörren och tittar på varandra. Hon är snäll, men han skäller av och till i frustration. Att vara inne med husse i vanliga rummet går då rakt inte, då blir han tokstressad.

Lunchpromenaden blev en lång sekvens av Igor springande efter Queenie för att lukta henne i rumpan. Kul. Inte.

Nu har jag äntligen fått honom att lugna ner sig lite och sova en stund. Vi får se hur länge det håller...

En annan hund!

Vilken chock för Igor! Det var ju en annan hund (en Coton de Tuléar, ett år gammal tik) här på jobbet i morse. Igor var jättenyfiken och ville fram, men hon var inte sugen på att träffas utan morrade hela tiden. Fram emot frukostmötet kunde de träffas, och jag fruktade att han skulle få sig en del stryk, men det gick bra. Igors oöverträffade förmåga att kasta sig på rygg och visa sin underlägsenhet grejade biffen, och rangordningen klargjordes. Nu accepterar hon honom, även om hon inte tycker han är särskilt kul. Igor morr-gnäller mest hela tiden, och försöker med alla medel få henne att leka och busa med honom. Det går väl sådär.

Han tyckte hennes Royal Canin smakade gott iallafall... Han tar alla chanser han kan till mat. Nu har han somnat som en stock bakom mig, helt utpumpad av att ha försökt få leka med Queenie. Det blir en jobbig vecka det här.

Tillbaka i gamla vanor

Sådär, nu är det som vanligt igen. Igor är på jobbet och håller mig sällskap istället för att vara hemma. Vi gick ner till stan i morse, och det gick riktigt bra, även om han blev trilsk när vi kom till Sivia torg. Att stanna och snosa lite mitt på Kungsgatan tyckte han var en bra ide. Det tyckte inte husse. Men allt som allt gick det bra och snabbt. 30-35 minuter skulle jag tro att det tog. Hade han inte saktat ner där på slutet hade vi varit nere på nolltid känns det som.

På nåt sätt har han lyckats göra en stor pöl inne i vardagsrummet. Ingen av oss förstår när han hann med det, det enda vi kan gissa är att han gjorde det när vi lagade middag igår, men det känns inte heller naturligt, då han varit ute massor innan dess. Mystiskt.

Igorfritt

Idag är det Igorfri dag på jobbet igen. Matte är hemma med honom istället.
På förmiddagen knatade de tydligen runt nån timme ute i kylan (-7), men inte ville han gå in efter det inte. Vi skulle nog kunna lämna honom ute utan att han blev särskilt ledsen över det. Snö är ju så kul.

Nästa vecka kommer en Coton de Tuléar att vara här på jobbet. Det kan ju bli spännande...

Kul ändå

Vi har omvärderat snö något nu... Lunchpromenaden blev ett race upp mot Engelska parken (tog sju minuter) och sen härjade han loss där rejält när jag släppte honom lös. Det var nästan så han inte ville komma och få lite godis, men till slut tog begäret överhand. Gick ganska bra att gå hem med, men han började vägra när vi kom ner till ån. Tänk att han ska bli så trilsk där varje gång.

Det snöar fortfarande så det verkar som att det blir buss hem. Härligt.

Snöstorm

Så kom det. Igors första möte med snön. I morse var det snöstorm och första kontakten kom när vi skulle åka till jobbet. Det blev tvärstopp på stenhällen utanför dörren till trapphuset, och som alla lundisar gör med okända läskiga saker så lutade han sig sakta fram tills han kunde lukta på snön som låg på marken. Efter en liten stund tassade han ner till marken och kände på det konstiga vita. Sen smakade han på det och konstaterade att det inte var farligt.

Det blev en hel del sprallande i snön, och en hel massa gnidande mot marken. Han verkar helt oförmögen att inte rulla sig var tionde meter.

En otippad effekt är att han inte ser nånting på marken, så det gick snabbt som attan att ta sig från busshållplatsen till kontoret. Det nosades inte på nåt förutom soptunnorna, för allt var ett vitt täcke bara.