Tur att man alltid har ett knä att ligga i.

Märgben

Naim har fått ett märgben. Stor lycka.

Doggy bag. På riktigt.

En opopulär resa

Jag och lille vild är på resande fot. Han följer med mig till Uppsala idag, och den här gången innebär det avfärd med tåg 05.52. Om man frågar Khali så är det inte ok. Jag skulle inte egentligen klassa honom som morgontrött, snarare morgonovillig, och nu på tåget så visar han med jämna mellanrum vad han tycker om att vara uppe såhär i svinottan. Det är långa, besvikna blickar mot den okänslige husse, som tvingade upp honom ur hans varma mjuka säng.
Tur att det är varmt på tåget, annars hade jag väl aldrig blivit förlåten. Nu har jag med mig hopp om absolution i ryggsäcken i form av ett paket korv.

Skink-gnag

Julen har varit bra för alla även om naim saknat sin soffa och khali varit lite väl intensiv på rizzla som hade den goda smaken att löpa över julen. Naims höjdpunkt var nog skinkan som stod på kylning ute på altanen. Den var god att gnaga på. Det sämsta var nog att gammel-husse kom på honom för tidigt.

Den klassiska khali bali-stilen. Alltid vriden.