Igor har duschat igen

Efter stora påtryckningar från husse har jag gått med på att blogga från hemmaplan. Jag tänkte egentligen börja mitt nya bloggar-liv imorgon men husse tyckte definitivt att vi skulle köra ett test. Jag känner mig mycket betrodd :)
Första dagen tillsammans på sportlovet har jag och Igor tillbringat med att gå en långpromenad på förmiddagen och sedan har vi ensamhetstränat massor medan jag tvättat. Promenaden + träningen blev så jobbigt att Igor sov ända till 17 och då var det dags för mig att gå och träna. Lite snopet med tanke på att jag hade tänkt att vi skulle göra mycket mer saker.
På kvällen har vi dock duschat Igor med ett speciellt schampo som ska lindra klådan. Vi får se om det hjälper. Hoppas dock på att vi sak få starta den riktiga behandlingen snart.
Imorgon ska vi gå en lång, lång promenad. Och sen ska vi ensamhetsträna massor igen. Dagens ensamhetsträning gick faktiskt bra. Han var ensam flera stunder á 10 minuter och det utan några större ljud. Han bara gläfste till ett par gånger. Fast han sitter förstås stel som en sfinx och väntar när man kommer in. Inte slappna av här inte!
Hur som helst så har jag med en oanad beslutsamhet bestämt mig för att nu ska hunden lära sig vara ensam! Igor må vara envis, men den här gången kommer jag vara ännu envisare!

Igorfritt

Igor är hemma med matte, som har fuskigt sportlov den här veckan. Tyst och lugnt här, jag ska se om jag kan få henne att skriva om vad som händer på hemmafronten. Man vill ju veta liksom. Nu ska de iväg till SLUs apotek och köpa nåt schampo.

En lång promenad

Igår tog jag och Igor en lång promenad hem. Istället för raka spåret så traskade vi bort till Djäknegatan, gick sen upp mot Gränby och därifrån hem till Sala backe. Tog runt en timme, och Igor fick tag på några riktigt fina spår i Gränby. Han nosade som besatt och grymtade som en gris. Det var lika bra att låta honom hållas, han är som i trans när han får sådana spår.

När vi kom hem sprang han och lade sig i soffan direkt. Han skulle inte äta inte. När jag åt vid åtta skulle han inte upp heller, utan jag fick nästan släpa ut honom vid halv nio så att han skulle vara rastad inför CSI. Det skulle inte ätas när vi kom in då heller, utan han ville sova. Sen efter nattkissen blev han hungrig. Då slukade han i sig allt i skålen, och somnade sedan nöjt. Han var uppe lite och tassade under natten, men jag hade gallrat in honom med mig i sovrummet, så X-boxen klarade sig en natt.

Idag tränade vi lite på att vara ensam i extrarummet på kontoret. Gillades inte, trots att det fanns skinka och leksaker där inne. Jag undrar varför han är så otroligt spattig med att bli lämnad ensam ibland.

Svar från SLU!

Äntligen! Blev uppringd av veterinären på SLU och fick besked om proven. De hade fått in provsvaren idag och resultatet var följande (alla termer kan vara totalt fel, eftersom jag skrev ner dem efter att jag hörde dem):
Det Igor har ser ut att vara nåt som lät som Pseudopelad, vilket i stort sett gick ut på att immunförsvaret angriper mitten på hårsäckarna. Det i sig är otroligt ovanligt, men Igors prover visade på en variation av det hela (nåt med slembildning i cellerna) som inte fanns dokumenterat i något fall i Sverige tidigare. De skulle kolla med kattexperter (!) i USA om det var som de misstänkte, men det kunde ta upp till en vecka att få svar, och innan dess ville hon inte påbörja någon behandling som kunde vara fel. Om det var det så verkade det som det fanns bot iallafall, vilket var skönt att höra.

Tänk, jag som tyckte att det var speciellt nog att ha en lundis, och sen kommer det här.

Jag fick tips om ett schampo som kunde användas för att minska klådan hos Igor, så det blir nog till att köpa lite sånt och sedan skoja till det i duschen. Det brukar alltid vara populärt...

Stackars min X-box

Jag blir tokig!
Igår gick vi ut med Igor på kvällskissen vid elva och han gjorde allt han skulle under den halvtimmeslånga promenaden. När vi kommer in skuttar han raskt upp i soffan och lägger sig, så vi lät honom ligga där utan att gallra för någon dörr. När vi lagt oss kom han ändå upp i sängen och skulle sova med oss, så det var lugnt.
Vid ett vaknade vi av att han är uppe och tassar, så jag gick för att titta. Jooodå, då har han (redan) hunnit med att kissa en medelstor pöl på mina X-box kontroller igen. Jag fattar inte hur han funkar! Det var mindre än två timmar sen vi var ute och han hade inte druckit särskilt mycket sen dess. Ingen signal eller nånting, bara kiss kiss.

Nu blir det ingallring framöver, oavsett hur skönt han må tycka att det är i soffan. Funkar inte om han ska gå och pinka sönder parkettgolvet och elektronik.

Fin dag igår

Idag snöar det som vanligt, men igår hade jag och Igor en fin promenad på lunchen. På väg hem från Engelska parken så hittade vi en pinne som var fin. Först ville Igor bara ligga och tugga på den, men när vi gick så började han slita i den.






Vi tyckte om pinnen så mycket att den fick följa med oss en bit på vägen. Den var lite bökig att släpa med men har man en fin pinne så kan man inte släppa den hur som helst.






Bakom Helga Trefaldighets kyrka finns en slänt ner mot Värmlands Nation. Där kände Igor att det var dags att skaka av sig lite snö.






I processen glömde han pinnen, så när han tog ett dödsföraktande hopp över snövallen mot mig så var den historia. Godis > pinne.

Sibirien

Fy tusan vad kallt. I morse rapporterade matte att det var -15, så av omtanke över Igor så somnade jag snabbt om och sov till halv åtta. Tyvärr var det fortfarande -15 då :( Vi fick trava ner till stan i kylan som vanligt.

Så länge han rör sig så tar han det bra, och korta pauser för att lukta fungerar det med. Problemet är när man kommer till den odugliga järnvägskorsningen på S:t Persgatan, där bommarna är nere lite närsomhelst. Där fick vi vänta flera minuter idag och då ser man hur han börjar frysa. Snabbt gick det att gå iallafall. Sen åt han som en häst när han kom in.

Inget svar från SLU ännu. Frustrerande.

Spårhunden Igor

Det snöade igår igen, så idag låg det några centimeter nysnö på gatorna på väg ner till stan. Igor tycker sig vara en förträfflig spårhund i sånt väder. Hans nos ligger som slickad längs olika hundspår och han tar sig knappt tid att markera eller hälsa på folk. Husse är inte lika imponerad av förmågan att spåra hundtassar i nysnö, tillomed jag kan följa de spåren utan linser i, men Igor är glad och då är det bara att gilla läget.

På väg ner sprang jag in i en gammal kursare som jag inte träffat på flera år. Mycket oväntat, jag såg en man komma mot mig på samma sida om vägen med en dvärgpincher studsande runt sig. Jag tänkte att det var lika bra att gå kvar, Igor måste lära sig att vi inte hälsar på alla även om vi går på samma sida. Fast besluten att inte låta hundarna träffas så gick vi mot varandra, och just när jag skulle gå mellan Igor och den andra hunden så ser jag att det är Olof. Vi var lika förvånade bägge två över att den andre hade hund. Pinchern var lika gammal som Igor, lite mindre, men ack så mycket mer dominant.
Nu säger det iofs inte så mycket då Igor är rätt så mjuk vad gäller andra hundar, men han ger sig aldrig... Han ville inte alls gå när husse var tvungen att trava ner till jobbet. Han somnade gott när vi kom ner hit och han fått frukost. Jobbigt att spårsöka och träffa hundar.

X-boxen igen

Det var då... Igor gillar tydligen inte X-box. Inatt gick han upp och tittade på oss från dörren, men eftersom vi var helt groggy av sömn så missade vi den ohyggligt klara signalen. Efter några sekunder gav han upp och gick till min X-box och kissade en stor pöl. Tydligen var han väldigt nödig, men man önskar att han kunde ge lite mer tecken.

Under helgen har han fått vara ute och härjat en hel del. Vi har besökt vänner i stockholm, varit ute på långa skogspromenader samt träffat massa hundar. Han borde vara rejält trött idag alltså, och än så länge har han mest sovit. Peppar peppar ta i trä...

Bus bus bus

Igår var vi i stadsparken på lunchrasten och Igor stojade runt i snön.


Om det är nåt jag kommer minnas från vintern 2007 så är det Igor när han rusar fram och tillbaka i decimeterdjup snö och sen slänger sig upp mot en när han blir inkallad. Det är fruktansvärt roligt att se honom härja runt i snö.

På väg hem gick vi förbi Svandammen. Där fanns det (som vanligt) massor med fåglar som folk matade.
Igor gillade inte alls staketet som var ivägen, och kopplet var också ett otyg. Han krafsade olyckligt på stålribborna och tittade bedjande på mig.
Snälla husse, kan inte du lyfta över mig här och ta bort kopplet?

Dumma hussa gjorde inte det...

Piggy

Grabbarna från ITura var förbi för att titta lite på morgontv och slödricka kaffe. Igor var som vanligt tveksam till alla som kommer in genom dörren, men de köpte snabbt hans tystnad (och kärlek) med ett Piggy-tuggben. Han är sjukt förtjust i dem. De vanliga av oxhud ratar han fullständigt, det ska bara vara gris. Nu viftar han glatt på svansen varje gång de kommer på besök...

På benen igen

Igor tog biopsin bra. Han hade gnällt lite när jag gick på morgonen, men sen hade han varit relativt lugn. När vi hämtade honom på eftermiddagen så var han fortfarande groggy och somnade så fort vi lyfte upp honom. Han var lite störd resten av dagen och sov bara när han fick ligga bredvid oss. Han har några stygn som han gärna vill bita i, men de är svåra att nå.

Några stygn på rakad hund

Första natten var han bra jobbig på dem, så då satte vi på honom den strut vi fått på SLU. Oooo vad han ogillade den. Han försökte krafsa av den, försökte slicka bort den och såg ömklig ut. Till slut accepterade han den och somnade.

Igår var han pigg som vanligt och stojade som vanligt. Det snöade nån decimeter på kvällen så kvällskissen gick som en dans. Det är ren fröjd att se honom härja runt i nysnö.

Vi blev lite övermodig igår efter jobbet. Vi lade oss för att vila innan middagen, och när vi gick upp antog vi att han skulle hålla sig (det var bara tre timmar sen vi kom hem). Han lade sig att sova mer, och fick sen lite mat. Sen travade han iväg till TVn, ställde sig mot min X-box, lyfte på benet och kissade på kontrollerna :( Uppenbarligen var han rejält nödig, för han såg bra skamsen ut efteråt. Vi skulle tagit ut honom direkt vi vaknat, men det är lätt att vara efterklok.

Besök i storstan

Just ja. I förra veckan var jag tvungen att lämna årsbokslutet till klubben revisor, och då han bor i Stockholm så tog jag och Igor en tågresa dit för att fixa det. Kliva in i tåget var inte alls kul, och jag hade misstajmat så att vi tog tåget från dalarna som går förbi Arlanda. Det var alltså helt fullt, så jag fick sitta med Igor i knäet fram tills Arlanda. Sen kunde vi ta ett dubbelsäte själva och då lade han sig (efter att ha snosat runt lite) under mina ben och somnade.
I Stockholm träffade vi några stora hundar som han kunde busa lite med, och sen travade vi bort mot Dramaten. Han är verkligen lättgådd i stadsmiljö, det är hur enkelt som helst att styra honom. Att gå upp till fina advokatkontoret gillades inte riktigt, men han tog sig ändå upp för marmortrapporna. Neråt efter att allt var lämnat gick lite snabbare, men han var fortfarande misstänksam. Hemresan blev även den lite misstajmad, fick vänta 20 minuter på att nästa tåg skulle gå. Nu fick vi ett dubbelsäte själva, och jag lyfte upp Igor på fönstersätet. Han verkade överväga att hoppa ner, men när jag skulle hjälpa honom så tvärvägrade han, och då får han lösa det själv. Sen satt han och omsöm tittade ut ömsom tassade runt, tills jag somnade. När jag vaknade med ett ryck (Var är Igor!) så satt han på sitt säte och tittade ut. Han är så duktig.

Gå av tågperrongen var inge kul alls. Han lämnade in en allmän protest och skulle minsann inte röra sig. Då får man ha tålamod... eller få draghjälp av att en annan hund går framför. Sån tur hade vi efter några minuter. Då springs det snabbt.

Hundlös husse

Nu är Igor på SLU och väntar på sövning (eller så är det redan gjort). Känns udda att sitta här utan att han ligger och snarkar under skrivbordet. De ringer när han börjar vakna, så då blir det kasta sig in i bilen och köra dit. Ska bli kul att se om han får gå runt med tratt runt huvudet eller inte. Guuu va han skulle avsky det.

Igår tvättade vi honom för att han skulle vara ren o fin. Han gillar inte helt att bli tvättad, så mycket är klart. Efteråt gick han och blängde på oss några timmar.

Fantastiskt väder

Vilket underbart väder! Strålande sol, -10 grader, nyfallen snö och klar luft. Jag och Igor hade en trevlig promenad under lunchen och man förstod helt plötsligt varför vi skaffade hund. Det är ju såhär det ska vara.

Nysnö

Va härligt med nysnö igen. Tidigare under helgen var det en hård skare överallt, och det gillades inte. Dels krasade det under tassarna när man gick på det (klart skumt!) men värst av allt var att det inte gick att rulla sig i snön längre. Lilla Igor gled bara runt ovanpå skaren och kunde inte få gosa ner sig i snön, till hans stora frustration.

Idag var det -15, så då var det en lätt uppgift att få in skrutten till jobbet efter vår promenad. Mysigt med den varma filten och lite mat (och en varm kopp kaffe till husse).

SLU

Igår var jag och Igor på SLU för att kolla upp några konstiga hårlösa fläckar han har fått på låren och knälederna. Han fäller visserligen sin vanliga päls nu också, men de här ställena växte inte tillbaka och vi ville veta vad det var.

På SLU var de snälla, men det var lääääskigt att stå på undersökningsbordet, och skrapprover var inte alls populära. Däremot var det oväntat enkelt att ta tempen. De kunde inte se något från proverna dock, så på måndag ska vi lämna in lillgor för en hudbiopsi. Läskigt. Han som inte gillar
a) att vara ifrån oss
b) att någon håller i honom
Det kommer att bli lite svettigt för personalen att söva honom kan jag tro... Vi ska se om någon av oss kan ta ledigt och försöka vara med så mycket som vi får.

Det var inte helt onödigt besök, för de hade en teori. En av vetrinärerna hade behandlat en annan lundehund för runt tio år sen för samma symptom, och den (ovanliga) åkomman var helt behandlingsbar, så nu håller vi tummarna för att det ska vara det.

Det är ingen fel på energin dock. Han röjer runt som vanligt, idag chockade han mig med att springa till matskålen direkt vi kom in i morse och glufsa i sig gårdagens torrisar. Har aldrig hänt förut.

Stackars hundarna

Igår var en jobbig dag för Igor. På lunchsvängen passerade vi Värmlands Nation på väg till Engelska Parken. Där hörde vi en hund yla på lite avstånd, lät som att den var inne i nationen. Igor tyckte det var lite störande och ville lyssna mer, men det gick att få med honom. På väg hem 20 minuter senare passerade vi närmare nationen, och då märkte jag att hunden som ylade satt i en bil utanför, fortfarande ylande. Igor var som förhäxad av detta. Han skulle inte alls gå vidare, inte på några villkor, utan skulle ha koll på vad som hände med den stackars hunden. Till slut fick jag ge upp och bära iväg honom, men jag märkte på honom resten av vägen att han var bra bekymrad över den där hunden.

På väg hem så stötte vi på en king charles som lekte på en parkeringsplats. Den skällde av glädje i leken, men Igor såg den aldrig, utan hörde bara. Total låsning + bärhjälp igen. En kvart senare så gick vi förbi en bil med en ylande hund -> Upprepa. Sen var han helt nojig och letade hundar överallt. Han var så bekymrad över dem så det liknade ingenting.

Vid nattkissen mötte vi sen flera hundar, men dem fick han iallafall se och träffa, så då blev det lite bättre.

Idag kör vi med halsband istället för sele, mest för att inte skava för mycket på där selen sitter. Det blir en annan grej att gå promenader när han har halsband. Lyfta går inte alls lika bra, men han är faktiskt lite mer lyhörd för att man styr honom och han är mindre dragig.