Trägen vinner

Julskinkan har sent om sider kommit fram. Khali stannade uppe med oss när matte och naim lagt sig, och belöningen kom. Skinka! Han lärde sig ohyggligt fort att restbitar hamnade i matskålen, så nu lämnar han den inte ur sikte.

Man skulle kunna hänga en skylt runt halsen hans med en pil mot munnen och texten "lägg resterna här"

Khali ser inga större problem med lite fötter i ansiktet. Skönt att ligga i sängen och få ansiktsmassage verkar han tycka.

I onåd

Khali är i onåd idag. När jag och lillmatte skulle leta efter en av dockorna ("min" lilla bebis) så hittade vi den tillslut. Dockan låg på golvet i vårt sovrum. Hennes fötter låg tyvärr i småsmulor i sängen...

KHAAAALIIII!

Det var ingen snack om skuldfrågan, men inget att göra nåt åt heller. Tänk att han ständigt måste passas.

Börjar bli kallt

Det börjar bli vinter nu. Det har ramlat ner 2-3 dm snö och temperaturen ligger mest under nollan. Hundarna reagerar såklart olika.
Naim tycker att det är avskyvärt. Han har täcke konstant när han är ute och skulle nog gärna se att vi tog fram det tjocka täcket redan nu. Om det är runt nollan, soligt samt bara lite snö så verkar han kunna trivas, men annars... icke. Kvällens promenad var talande. -13 grader är långt ifrån Naims ideal, och han frös redan när vi klädde på oss. Det var väl egentligen inte så kallt, men han får kramp i tassarna ganska snart ändå, och mycket beror nog det på att han fryser mentalt.
Khali däremot... vi är inte säkra på att han har märkt att det är vinter än. Visst, han tycker att det är ganska kul med snö, men å andra sidan tycker han att allt är kul. Kylan verkar inte bekomma honom ett dugg. Han har visserligen tätare päls än vad Naim har, men lite mer reaktion borde kölden ge tycker vi. Som kallast i år har vi haft -15, men han verkar inte frysa ens av det, trots att han inte har täcke. I dagens kvällspromenad (se ovan) så strosade han mest runt och nosade, helt ostressad. Han fick nog faktiskt lite kramp i ena tassen, men det var inget som han brydde sig nämnvärt om. Precis som med farsan hans så är det nog mentalt, han är tvärtemot lite för enfaldig för att förstå att det är kallt...

Khali är lite härjig och inte alls klar för dagen, men för Naim har kylan tagit sugen ur honom, han vill bara mysa ner sig i soffan bredvid oss (vilket iofs inte är någon skillnad mot en vanlig kväll...).

Vi är sura. Varför mitt jobb är så mkt värre att vara på än eriks är dock ett mysterium.

Det viktigaste när man är sjuk. En saluki, eller fler, i sängen.

Hur tänkte han nu?

Här om dagen skulle jag och lillmatte på ett ärende i byn och hundarna ropades in från tomten för att sedan bli åtsagda att gå och lägga sig i vardagsrummet. Båda lydde ovanligt smidigt, till och med lille vild.

När vi kom tillbaka blev jag rätt förvånad över att Naim stod på tomten. Först trodde jag att Khali numera lärt sig att öppna även låsta dörrar men sen förstod jag att vår svarta riddare måste ha smitit ut när jag vände ryggen till för att hämta en sak i köket inann vi for.

Snabb som en vessla (eller saluki) måste han ha varit! Och sen måste han ha "gömt" sig utom synhåll på tomten när vi gick till bilen.

Hur som helst så var han väl inte helt nöjd med att ha varit själv ute på tomten i kylan i ca en timme. Som tur var så ligegr solen på kallfarstun och där blir rätt varmt.

Han grälade inte så mycket på mig när vi kom hem (något som han annars gärna gör när vi varit borta), så jag tror att han förstod att han kanske fick skylla sig lite själv =)

Khali vill gärna ligga i fåtöljen bakom ryggen på oss, så har han gjort sen han var valp...nu för tiden är det bara ett litet problem med det =)

Sånt som livar upp ens vardag

Idag när vi var ute på promenad hände inte mycket spännande. Naim gick fint hela vägen och Khali gick fint ända tills vi hade 1/4 av vägen kvar - då var det tvunget att busa lite.
Men så hände det! En traktor full av dynga körde förbi. Båda väntade snällt vid vägkanten på att den passerat men sen var det tydligen holabalola! Bus, härj, maaa, och gaa blev det på båda hundarna. Tydligen är det sådant som livar upp tillvaron för en saluki.
Och alla som hållt i två salukisar i koppel då de får för sig att busa vet hur det brukar kännas. Man är längre åt alla håll efteråt!

Sur

Naim är hemskt sur. Han fick inte äta upp vår äppelpaj, och i protest har han lagt sig obekvämt och blänger surt på mig.

Det är inte lätt att vara saluki. Vilket lidande.

Jobbiga promenader framöver

Suck. Den här gångstilen brukar bara betyda en sak: löptik. Nu blir det sega promenader nån vecka

Kvällsmys.

Avslutning rallylydnaden

Igår var det avslutning för Khali på rallylydnadskursen. Uppladdningen var lite sisådär, jag var tvungen att vara i Uppsala på förmiddagen, så jag tog med mig hundrackaren i bilen på måndagskvällen och körde ner till storstan. Sen var vi där över natten och förmiddagen, och lagom till vi skulle bege oss norrut vid lunch så hade det börjat regna, kallt och räligt.
Regnade gjorde det även i Järvsö, så det var inte de bästa förutsättningarna. Khali verkade dock ta vätan med ro, tyvärr kan man inte säga detsamma om hur han hanterade de andra hundarna. Han var helt besatt av dem, särskilt tollartiken som han har ett gott öga till. Han skulle hela tiden hålla koll på henne, vilket gjorde det stört omöjligt att ta sig runt en bana. Khali fick sitta i bilen och lugna sig lite tills tollaren var klar, och de kunde bytas av.
När jag väl kunde gå med Khali utan att andra hundar (tikar) var synliga så gick det någorlunda bättre... tills det kom en till bil och ur den hoppade två flattar. Bang tjong, all koncentration bortblåst. Khali kunde bara titta på dem.

Vid det här laget gav jag upp. Det var ingen bra träningsdag, han ignorerade helt de korvbitar jag lockade med. Synd att få en sådan avslutning när resten av kursen ändå har gått över förväntan. Khali har utvecklats en hel del och vår kontakt har blivit rejält mycket bättre.

Över vintern blir nog målet att träna in bättre fot samt att lära honom vart hans bakben faktiskt är (ofta tror han att de sitter precis vid frambenen...), kanske att det sistnämnda får ske med hjälp av klicker och en låda. Skulle vara kul att testa den metoden på en saluki.

Ojdå och summering

Ojdå, vi har visst råkat glömma Naims 4 årsdag! Attans! Kanske är det därför han varit sur? Förlåt, söta, underbara lilla Naim.

Känns som det var ett tag sedan vi summerade läget för våra jyckar och det kan ju vara på sin plats nu när Naim blivit "farbror".

Naim har vuxit mentalt mellan år 3 och 4. Om det bror på ålder, träning eller omständigheter (t.ex att vi skaffade Khali) är dock svårt att säga. Han är iallafall lugnare med det mesta nu. Till exempel är bilåkandet knappt något problem längre och hundmöten kan han släppa på ett helt annat sätt än han kunde förr så länge vi är tydliga med vad som gäller. Med Elsa är han fortfarande underbar, även om hennes ålder och utökade förmåga att "hitta på saker" ibland slutar med en något lidande blick från Naim.

Khali har också utvecklats mycket de senaste månaderna. Nu kan han faktiskt koncentrera sig små stunder och han svarar därmed bättre på träning. Khali har alltid varit väldigt "välvillig" men pga bristande koncentrationsförmåga har han på en hundradelssekund kunnat tappat fokus på vad vi höll på med. Det värsta är att det inte alls har behövt vara något som hänt (ljud- eller synintryck) utan han har bara kunnat försvunnit ut i sin egen värld mitt i en övning och sedan varit helt nollställd gällande vad vi höll på med när "komat" släppt. Hur som helst, så är ju detta nu betydligt bättre...För övrigt är han en mycket glad, snäll hund som är betydligt mer lättillgänglig än sin far.

Naim och Khali har sina idéer om hur saker och ting ska vara och de är inte alltid överens, MEN oftast har de väldigt roligt ihop och vi tycker att det var rätt val att skaffa en till saluki. Ska bli spännande att se hur de har utvecklats om ytterligare ett år.

Snart dags för salkinämnden igen

Naim tycker nog snart att det är dags för att anmäla oss för ovarlig hantering av sauki igen. De senaste dagarna har inneburit en hel del långa sura blickar. Dels är det förstås alldeles för kallt ute, men vi har också lämnat honom hemma flera gånger när någon av oss gått iväg med Khali, barn har spelat munspel och vi har inte heller givit honom mer än några ynka hekto av de 25 kg köttfärs som vi köpte här om dagen. Måttet var nog nära rågat idag när han inte fick gå och äta älgen som jaktlaget slaktade i jaktboden några hundra meter här ifrån.

Den som väntar på nåt gott...

Naim punktmarkerar fläskpannkakan. Han tänker inte missa en smakbit.

Oordning i ledet

I morse när vi gick vår morgonsväng så funderade jag på om jag skulle släppa någon av dem på rakan utanför huset för att låta den hunden skrämma upp lite fåglar från vägen. Det brukar vara ett bra sätt att få dem att rasa av sig direkt på morgonen, men jag hann inte så långt i mina tankar. Plötsligt studsade det fram ett rådjur från skogsbrynet 50 meter bort, stannade på vägen, tittade på oss och studsade sen iväg över fälten.
Hundarna blev milt sagt oregerliga av detta. Ett rådjur som springer! Efter det! Jag var oerhört glad att jag inte hade släppt någon av dem tidigare, även om rådjuret nog inte hade gått upp på vägen alls då. Vi gick vidare, men en liten bit längre bort såg vi ytterligare två rådjur, som sprang i full fart över några andra fält. Här insåg jag att det var lika bra att gå hem, ingen mängd disciplin eller träning i världen kan få en saluki (eller två) att ignorera sådana frestelser. Hundarna kollade länge efter djuren när vi kommit hem, och låg sen och funderade hela eftermiddagen.

Löparen Naim

Naim springer så fantastiskt fint. Igår tog jag med honom på en kort cykeltur, och han sprang så fantastiskt fint och snabbt bredvid mig. Trots att jag trampade på med bra fart så sträckte han bara ut i ett flytande trav, utan att verka det minsta ansträngd.
När vi tog vänster i en korsning istället för höger blev det uppenbart varför han haft så bråttom. Han skulle inte alls med åt mitt håll, han ville åt andra hållet. Däråt bor nämligen tollar-tiken som han är så förtjust i...
Det gick lite segare sen några hundra meter, men sen accepterade han fakta och sprang åter framför mig. I nedförsbackar kunde jag få honom att gå över i nån form av halv-galopp, men annars var det trav hela vägen som gällde. När vi kom hem var han helt oberörd, trots att vi nog cyklat runt två kilometer. Ska nog testa att cykla lite längre och se vad han tycker om det.

Lille vild tog en sväng med matte, men var inte lika kvick. Dels har han inte lika bra löpsteg, men framförallt är det mentalt. Bortåt går bra, även om han inte kan trava lika snabbt som Naim, men hemåt, nej, då kan han faktiskt inte springa. Han verkar ha glömt hur man gör, och vill bara sega. Tokhund!

Duktig khali

Jag blir så stolt över khali när han varit duktig på hundkurserna. Idag var en dag när han var otroligt duktig när han var skärpt, och dessutom var han skärpt ganska mycket.

Det är tillomed så att det överväger de fyra hål han grävt i gräsmattan senaste vecken. Fast inte med mycket...

Det blev blött på promenaden och nu kurerar vi oss.

Fortsättningskurs i rally

Igår var jag och Khali på första träningen på fortsättningskursen i Rallylydnad. Åtminstone jag var väldigt nyfiken på vad det skulle bli för nya övningar, Khali var som vanligt allmänt nyfiken på allt.

Vi var inte så många, och det var bara jag som skulle köra fortsättningsdelen, de andra var nybörjare, så det blev till att pyssla på ganska fritt själv. En hel del av övningarna borde gå lätt att träna in, det är i stort sett samma som i grunddelen fast med lite mer stoppande i momenten. Några rackare blir det dock, och störst problem blir det nog med den övning som är obligatorisk: Sändande över hinder.

Vi har aldrig riktigt uppmuntrat Khali att hoppa över saker, mest för att han inte ska få för sig att hoppa över staket i onödan (inte mer än han gör omedvetet iaf...). Nu var det lika bra att ta tjuren vid hornen och försöka göra hopphindret roligt. Det gick sådär. Han hoppar över några gånger, men sen vill han bara inte utan vill gå runt. Här behövs en hel del träning, tur att jag har kvar hindret jag byggde till Igors LP1.

Vi tränade igenom skyltarna 201-205, och förutom hoppet gick de som en dans. Eller ja, så länge som han kunde koncentrera sig på mig och inte på de andra, mycket spännande, hundarna. En korvsnutt är inte värd mycket när det finns nya hundar som rör sig nära. Han är ganska duktig ändå tycker jag, för att vara en ettåring med mycket spring i benen och lite vett i skallen. Siktet ligger fortfarande kvar på att ställa upp i KM i höst.

Pust o stön

Det är jobbigt att jogga med husse. Inte får man jaga katter, kor, hundar eller fåglar. Man får inte ens galoppera hela tiden. Trav trav trav. Jag blir så trött.

Uppsala och Khali

Lille vild var med i Uppsala två dagar, och skötte det med bravur. Hundmöten gick bra, och efter gårdagens timslånga promenad till ekeby och tillbaks så var han helt utslagen idag. Många intryck blir det för en liten hjärna att ta in.

Det har även hunnits med barnbesök, tre stycken har kommit förbi kontoret. Khali är lugnet själv med dem, en fantastisk familjehund. Vi hann tillochmed avverka den otroligt hundrädda städerskan (den som igor "jagade" in i ett rum längst bort i korridoren...), och när hon var där så låg han så utslagen på sin bädd att hon vågade sig in i vårt rum för att byta papperskorgar! Vilket framsteg.

Som belöning till oss för att vi varit så duktiga med allt spenderade vi lunchen halvliggandes i solen i slottsbacken, spanandets ut över staden. Mycket att titta på för Khali.

Hemresan gick utmärkt, det var knappt att han lyfte på huvudet en enda gång i tåget. Vågar man hoppas på samma lugn imorgon hemma? Inte så troligt kanske med tanke på att ängen är nyslagen, massa yta att springa på igen alltså.

Vet inte om naim gillar den här skedningen. Han är ju inte så mkt för att mysa med khali annars.

Tog en sväng till havet.

Grabbarna grus är i fjällen. Lämlar är roligt. Ren är spännande. Källvatten är gott.

Kalle Kahlua

Vi träffade khalis bror Kalle i helgen. Mycket kul, även om våra hundar var lite väl spattiga. Oväntat nog var naim den som sansade sig först.

Vi tog en promenad runt lövudden och konstaterade att de nog är syskon, även om Kalle kommit lite längre i mognad än Khali. Lille vild är inte alls lika färdig i kroppen som bror sin. Kul att träffas!

Stiliga

Lite trötta på mattes jobb.

Naim och jag.

Naim och elsa kvällsfikar och tittar på när husse jobbar.

För att hålla reda på djuren. Idag hade vi en trevlig tur i skogen och sedan hundmöteträning på klubben. Gick ok. Nästan bra.

Snack

Khali måste ha hittat ett sorkbo för han äter sorkungar som mellanmål just nu.

Rallylydnad, avslutning

Sista kurstillfället för den här säsongen, och mina förhoppningar var mycket lågt ställda. Khali har haft huvudet bland molnen på sistone och varit så full med hormoner att det är tragiskt.

Vi tog det lugnt vid "inhoppningen", eftersom det var en bana som skulle köras idag så softade vi vid en bänk medan banan byggdes och de andra torrgick den. När det var dags att köra den så sprang jag lite med Khali på plan och busade upp honom, så han var lite på från början.

Det funkade perfekt. Vi gick klockrent, det var bara vid en sväng som han förivrade sig och fortsatte rakt fram, annars gick det utmärkt. Helt fantastiskt!

Vi gick ett varv till lite senare, det gick också bra men det märktes att han var lite låg. Ett varv med rätt laddning var perfekt.

Nästa säsong blir det kombinerad grund- och fortsättningskurs. Måste fundera över sommaren hur jag ska göra, vässa Khali eller köra med Naim... Svårt val, dubbla är nog ingen bra ide även om det hade löst många problem.

Hemma igen. Härligt att kunna spana över nejderna.

Den här gynnaren har varit ut på äventyr idag. Smet ut från svärföräldrarnas hus i ett obevakat ögonblick och var borta säkert i en kvart. Hittades på grannens tomt till sist dock. Glad som vanligt.

Påklädda?

"De ser ut som påklädda vinthundar! Väldigt fina."

Den komplimangen (?) fick vi av två damer idag när vi gick genom Uppsala. Påklädda? Really? Jag valde att tacka, le och försynt upplysa om att salukis var vinthundar...

Hipp hurra, Khali ett år!

Idag fyller lille vild (och syskon) ett år! Grattis allihopa!

Ombytta roller.

Två utslagna själar.

Grabbarna gillar bergcykelparken. Sand och doserade kurvor. Och spännande broar. Khali är dock en fegis och springer hellre runt.

Sura hundar

Oj oj. Två mycket sura hundar ligger och blänger på mig. Att påpeka att:

1) husse innan lunchpromenaden berättade att det regnar jättemycket ute

2) de själva krävde att få gå ut

3) de, trots att de sen såg regnet ifrån farstun, fortfarande krävde att få gå ut

möts av anklagande blickar. Mina försök att blidka dem med korvbitar i lunchen togs emot sisådär, de åt glatt men återgick sedan till att vara mycket sårade.

Håhåjaja grabbar, det kommer regna hela veckan, vänj er.

Rallyträningar

Tiden flyger iväg. Vi har varit på två träningar sen sist.
För en vecka sen så var han ganska duktig. Lite okoncentrerad för det mesta, men när han fokuserade på mig var han väldigt duktig. Allt försvårades av att någon innan oss tappat ut en hel påse med kasslerbitar på träningsplanen. Inte så poppis hos oss ägare, men hundarna var glada.
Igår gick det jättedåligt. Khali fixade inte alls att det var mygg där, utan skulle bara jaga dem. Vi fick koncentrera oss på att få några vettiga moment och sen vila resten. En skylt som blir svår är 1-2-3-stopp. Att sitta ner och sen bara ta ett steg för att sitta igen är inte salukimodellen. Har man startat så vill man iväg, långt och snabbt. Där har vi en nöt att bita i.

Published with Blogger-droid v1.6.9

Khali har hittat ett fint ställe att ligga på. Nåja, det bästa man har sätter man på bordet, heter det ju.

Elsa har klätt på naim.

Tuggben

Igår var Khali med mig till jobbet. Han betedde sig riktigt bra förutom att han vid lunch gick och snodde en lodjurskäke som låg på ett bord. För att hindra honom från att tugga sönder den skulle jag lite hastigt ta den ifrån honom och välte då ett stort glas vatten över en pärm med viktiga papper och ett paket som skulle skickas. Nu var det ju inte hans fel att jag var klantig, men ändå...."Khaaaaliii, förgrymmade unge"!

Rallylydnad med Lille Vild

Igår var det dags för första träningspasset på brukshundsklubben i Rallylydnad. Jag har gått kursen förut med Igor, men nu var det dags för Khali.

Jag var fullt medveten om att det var en annan hund, och att han inte skulle vara lika duktig som Igor var, men det var ändå lite svårt att koppla om. Han var både bättre och sämre än vad jag trott. Redan från start var jag inställd på att inte kunna nöta momenten så mycket utan mest träna på att gå runt med hundar överallt.

För det mesta var han nästan helt okontaktbar. Han gick bredvid mig visserligen, men skulle hela tiden spana på alla andra hundar. Tungt att träna kontakt då... Han var faktiskt lite mer disträ än vad jag räknat med. De gånger man väl fick kontakt med honom så var han bättre än jag trott. Han har ett ganska bra följ, och ser man till att locka med korv så kan han göra riktigt snygga svängar. I samråd med ledaren (som också höll med om att Igor minsan var den perfekta rallyhunden) så kom vi fram till att jag skulle förändra några saker i framförandet för att få bättre respons. Halsband istf sele, godis i vänster hand (koppel i höger) samt en ganska hög promenadtakt gav snabba resultat, så det blir det vi får öva på. Svårigheten för Lille Vild kommer nog under de första gångerna vara alla andra hundar, och inte momenten i sig.

Han blev inte så nöjd över att få sitta ensam i bilen och vänta efter första passet, när vi gick in för att fika och ta lite teori, men det gick över ganska snart. Han är duktig, min lilla valp.

Jag kände när jag åkte ifrån klubben att jag saknat det där. Saknat att få träna fokuserat med hund, runt andra hundar. Få lära mig nya saker tillsammans med hunden. Vila lite, och sen på't igen. Saknat stoltheten när hunden presterat bra. Saknat att åka hem i skymningen med en snarkande hund och P4's sportsändning på radion.

Jag har inte saknat det sunkbryggda kaffet dock, och definitivt inte myggen. Jäkla träsk.

Mest av allt saknade jag Igor. Det var otroligt kul att få åka på kurser med honom, och jag tror han tyckte det var lika kul. Jag blev lite sorgsen när vi kom hem och det ur bilen hoppade en gänglig saluki, istället för en speedad lite lundehund som trodde han kunde spöa allt och alla, särskilt den där svarta salukin.

Jaja, var sak har sin tid, men jag kommer nog aldrig ifrån den känslan av samhörighet vi hade under de träningspassen.

Bad

Idag badade Khali för första gången. Tassarna har doppats förr men den här gången blev det rejält, både frivilligt och "ofrivilligt". HELA han var blöt och han kutatde som en galning på stranden. Han var helt däckad resten av dagen, så nu vet vi vad vi ska göra om vi vill att han ska vara lugn =)

Naim badade lite lagom (förstås). Så där upp till knäna. Men eftersom Khali sprang så var ju Naim också tvungen så han var rätt trött han med.

Igår lyckades grabbarna grus bryta sig ut från våra vänners hundgård (som de stod i medan vi åt middag inne). De måste ha hoppat mot dörren till haspen lossande. Med tanke på att Naim normalt sett inte hoppar så misstänker jag vem det var...

Så var debuten avklarad. Khali var trött och helt ointresserad. Domaren gillade honom men tyckte han behövde utvecklas. "Fint huvud, bra öron, fin övre linje. Slafsig gång." Ja, vi kan inte annat än instämma! Tveksamt om han blir ngt utställningsmaterial, men mentalt stabil är han iallafall vår lille vild.

Finaste hunden i världen! Han har blivit så lugn, mogen och vis vår naim shahin. Går fint vid vagnen, går självmant in på sidan när det kommer bilar, kommer när man ropar, slutar när man säger till osv. Vårt enda aber är fortfarande andra hundar...

Utställningsträning i Uppsala

Jag och Khali har precis varit på utställningsträning, arrangerad av Uppsala kennnelklubb. Det var säkert 60 hundar där, så Khalis fokus var helt bortblåst.
Mycket av träningen gick ut på att röra sig, vilket var tacksamt då det var sjukt kallt ute. Mina fingrar är helt frusna nu.
Khali var trots allt ganska duktig, men hans gång fick betyget "slafsigt" trots flera försök. Där kan vi nog inte göra mycket, han bara är sån...
Nu är han rejält trött, blir en enkel kväll ikväll.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Cykeltur med hundarna till sjön. Rätt trötta när vi kom hem. Iallafall lille vild som inte förstår det här med att fokusera på en sak i taget. Inte ens att springa!

Siesta i jordgubbslandet

Khali verkligen älskar att vara ute. Fick han så skulle han tillbringa hela dagarna ute, inklusive en salukis många siestor. På bilden ser vi hur han helt har slocknat i jordgubbslandet.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Trött

Khali följde med labben Ove samt hans husse o matte på koppeljogg. Nu: trött och utslagen på altanen.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Och här trodde man att man skulle få plats!? Nåja, om man väl lyckas knöla sig ner så finns det inget mer hemmatamt och tryggt som doften av hundfotsvett...

Ryktsten

Vi har införskaffat svart ryktsten för att ta bort Khalis valpfjuss och det verkar funka. Nu ska jag ansa lite här och där på honom tills det är dags för utställningspremiären i maj.

Khalis favoritställe. På altanen.

Härj på stranden

I söndags var vi i Rättvik och på morgonen tog jag med hundarna till siljans strand som var helt övergiven. På grund av isen så var extra mycket strand synlig, och hundarna härjade rejält. På klippet är de lite trötta så löpningarna är inte i maxfart.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Orimligt

Idag gick jag och hundarna ut i skogen för en första promenad utan snö. Vad tror ni jag hittar om inte halsbandet som Naim tappade precis innan första snöfallet? Helt osannolikt.

Published with Blogger-droid v1.6.8

I helgen var vi och kollade in utställningsrutiner inför vår stora premiär i maj. Det var en hel del väntan och jag misstänker att det är det på alla utställningar. Khali tog det lugnt, han lade sig ner, så för honom är det nog helt ok. Värre lär det vara för matte som inte är så tålmodig...

Världens bästa hund

Det här är nog världens bästa hund. I över två timmar har han stått ut när första tåget hem blev inställt, och sen blev ersättningen försenad. Vi har gått runt i blåsten, väntat inne på stationen, köat för nya biljetter och genom allt det har han tagit det lugnt.
Nu skiter vi i tåget och går hem till min syster och äter köttbullar istället.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Igor är norsk

För nån vecka sen åkte vi över till Norge för att träffa Igor. Han verkade ha det bra hos sina nya ägare, vilket de nu är formellt med. Vi fick se vart han tränade, hans promenadstråk, båten, staden och en strand de åkte till ibland.
Det kändes lite konstigt att åka därifrån utan honom, men samtidigt tryggt att veta att han har ett bra liv hos en omtänksam familj.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Grabbarna grus jobbar

Naim älskar att gräva. Och Khali...ja, han gör allt som farsan gör.

Känslige Naim

Naim fixar inte när man spelar munspel. Han bara MÅSTE yla med =)

Bita på klorna

Lille vild är precis som sin pappa och farfar. Han biter på klorna.

Khali-fri

Erik har tagit med sig lille vild till U:a. Det blir hemskt lugnt så fort den lille gynnaren försvinner.

I helgen har mina föräldrar passat våra hundar och eftersom deras tik var i slutet av ett löp och eftersom Khali är en pilsk liten slyngel så var snoppen nog framme lite FÖR mycket. Han fick nämligen på något konstigt sätt, har ingen aning om hur, ett sår på snoppen och det blödde en hel del. Självklart gick såret upp titt som tätt också eftersom han inte direkt är stilla. Nu ser det fint ut dock så inga åtgärder behövs.

Löptik

Vi har tjejbesök. Killarna är till sig då det är en löpande sådan! Men nu är vi trötta...

Solskenspromenad

Det var så fint väder idag att vi tog med hundar och barn på promenad runt färila. Vi stannade på stranden, om än översnöad/isad, och fikade lite varm choklad och kex. Kexen var populära hos hundarna, men väntandet var sisådär. Varför stå still när man kan springa?

The dogs.

3 älsklingar.

Tårtkalas

Naim är bjuden på semelkalas hos lillmatte. 

Utmattade

Naim och Khali har jagat varandra som galningar i hagen. Till slut ställde de sig flämtande och svettiga bredvid mig vid grinden och började käka snö för vätska/avkylning. Ett ganska bra tecken på att det är dags att gå in...
Det är kul att se när de kutar och jagar varandra istället för att bråka helar tiden. Mest är Naim jägaren, men imorse var det omvända roller. Undra hur de bestämmer vem som ska vara vad.

Extra staket

Vi har aldrig haft problem med rymmande hundar. Naim har inget som helst driv att lämna det trygga hemmet, och även om Igor hade drivet så hade han inte fysiken att kunna ta sig ut på upptäcksfärder.
Khali däremot har fysik, driv och nyfikenhet. Häromdagen när vi skulle ropa in honom från tomten så var han inte där. Efter att ha letat bland buskar, i växthus och under altanen så kom vi fram till att han nog hade hoppat över staketet. Matte gick iväg till granngårdarna för att se om han hade traskat iväg för att hälsa på de andra hundarna, men ganska snart hittade vi honom ute i inhägnaden, där han glatt rusade runt i skoterspåren.

För att undvika att han gör om det, för det skulle han definitivt göra nu när han lärt sig en väg ut, så har vi satt upp extra nät vid den staketdel som är vid ingången. Där står en stor sten, som tillsammans med snömassorna ger ett fint avstamp. I teorin kan han nog utan problem hoppa över staketet vartsomhelst utan hjälp, men det är oerhört lätt gjort här. Fast nu satte husse P för den utvägen!

Större storlek

Allteftersom Khali har växt så har lekandet förändrats. Det som i början fick Naim att studsa runt i stora cirklar med khali i mindre cirklar innanför har nu bytts till mer jaktliknande lekar.
Tur att vi har stora ytor, för när Naim växlar upp så äts avstånden upp på nolltid.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Lite tråkig

Jag vabbar hemma med lillmatte idag, och matte tog med Khali till jobbet, så Naim är ensamhund idag. Som vabbare är han perfekt, sover hela dan, ställer inga krav och väl på promenad så lufsar han snällt framför även när han är lös.
Det är svårt att förstå att han som valp aldrig stod stilla utan for fram konstant i skogen när han var lös. Nästan varje promenad var vi orolig att han halvt skulle slå ihjäl sig. Jämfört med det så är han rent tråkig nu. Tänk då hur han blir som tioårig gentleman?

Perfekt

Perfekt! Idag är husse sjuk så då kan man ligga i soffan hela dagen.