Idag när vi var ute på promenad hände inte mycket spännande. Naim gick fint hela vägen och Khali gick fint ända tills vi hade 1/4 av vägen kvar - då var det tvunget att busa lite.
Men så hände det! En traktor full av dynga körde förbi. Båda väntade snällt vid vägkanten på att den passerat men sen var det tydligen holabalola! Bus, härj, maaa, och gaa blev det på båda hundarna. Tydligen är det sådant som livar upp tillvaron för en saluki.
Och alla som hållt i två salukisar i koppel då de får för sig att busa vet hur det brukar kännas. Man är längre åt alla håll efteråt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar