Vi träffade khalis bror Kalle i helgen. Mycket kul, även om våra hundar var lite väl spattiga. Oväntat nog var naim den som sansade sig först.
Vi tog en promenad runt lövudden och konstaterade att de nog är syskon, även om Kalle kommit lite längre i mognad än Khali. Lille vild är inte alls lika färdig i kroppen som bror sin. Kul att träffas!
Sista kurstillfället för den här säsongen, och mina förhoppningar var mycket lågt ställda. Khali har haft huvudet bland molnen på sistone och varit så full med hormoner att det är tragiskt.
Vi tog det lugnt vid "inhoppningen", eftersom det var en bana som skulle köras idag så softade vi vid en bänk medan banan byggdes och de andra torrgick den. När det var dags att köra den så sprang jag lite med Khali på plan och busade upp honom, så han var lite på från början.
Det funkade perfekt. Vi gick klockrent, det var bara vid en sväng som han förivrade sig och fortsatte rakt fram, annars gick det utmärkt. Helt fantastiskt!
Vi gick ett varv till lite senare, det gick också bra men det märktes att han var lite låg. Ett varv med rätt laddning var perfekt.
Nästa säsong blir det kombinerad grund- och fortsättningskurs. Måste fundera över sommaren hur jag ska göra, vässa Khali eller köra med Naim... Svårt val, dubbla är nog ingen bra ide även om det hade löst många problem.
"De ser ut som påklädda vinthundar! Väldigt fina."
Den komplimangen (?) fick vi av två damer idag när vi gick genom Uppsala. Påklädda? Really? Jag valde att tacka, le och försynt upplysa om att salukis var vinthundar...
