Det börjar bli vinter nu. Det har ramlat ner 2-3 dm snö och temperaturen ligger mest under nollan. Hundarna reagerar såklart olika.
Naim tycker att det är avskyvärt. Han har täcke konstant när han är ute och skulle nog gärna se att vi tog fram det tjocka täcket redan nu. Om det är runt nollan, soligt samt bara lite snö så verkar han kunna trivas, men annars... icke. Kvällens promenad var talande. -13 grader är långt ifrån Naims ideal, och han frös redan när vi klädde på oss. Det var väl egentligen inte så kallt, men han får kramp i tassarna ganska snart ändå, och mycket beror nog det på att han fryser mentalt.
Khali däremot... vi är inte säkra på att han har märkt att det är vinter än. Visst, han tycker att det är ganska kul med snö, men å andra sidan tycker han att allt är kul. Kylan verkar inte bekomma honom ett dugg. Han har visserligen tätare päls än vad Naim har, men lite mer reaktion borde kölden ge tycker vi. Som kallast i år har vi haft -15, men han verkar inte frysa ens av det, trots att han inte har täcke. I dagens kvällspromenad (se ovan) så strosade han mest runt och nosade, helt ostressad. Han fick nog faktiskt lite kramp i ena tassen, men det var inget som han brydde sig nämnvärt om. Precis som med farsan hans så är det nog mentalt, han är tvärtemot lite för enfaldig för att förstå att det är kallt...
Khali är lite härjig och inte alls klar för dagen, men för Naim har kylan tagit sugen ur honom, han vill bara mysa ner sig i soffan bredvid oss (vilket iofs inte är någon skillnad mot en vanlig kväll...).
