Igår tog jag och Igor en lång promenad hem. Istället för raka spåret så traskade vi bort till Djäknegatan, gick sen upp mot Gränby och därifrån hem till Sala backe. Tog runt en timme, och Igor fick tag på några riktigt fina spår i Gränby. Han nosade som besatt och grymtade som en gris. Det var lika bra att låta honom hållas, han är som i trans när han får sådana spår.
När vi kom hem sprang han och lade sig i soffan direkt. Han skulle inte äta inte. När jag åt vid åtta skulle han inte upp heller, utan jag fick nästan släpa ut honom vid halv nio så att han skulle vara rastad inför CSI. Det skulle inte ätas när vi kom in då heller, utan han ville sova. Sen efter nattkissen blev han hungrig. Då slukade han i sig allt i skålen, och somnade sedan nöjt. Han var uppe lite och tassade under natten, men jag hade gallrat in honom med mig i sovrummet, så X-boxen klarade sig en natt.
Idag tränade vi lite på att vara ensam i extrarummet på kontoret. Gillades inte, trots att det fanns skinka och leksaker där inne. Jag undrar varför han är så otroligt spattig med att bli lämnad ensam ibland.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar