I dag på lunchprommisen var vi uppe i Engelska parken som vanligt. Det blev inget lösspringande för Igor för de höll på att kratta löv där, och med vår inte riktigt hundraprocentiga pli på honom i löst tillstånd så ville jag ha koll på honom. Döm om min förvåning när en stor gul hund kom framlufsande mot oss, utan någon ägare i närheten. Sen såg jag långt bort vid Carolina att en kvinna kom joggande mot oss, ropande kommandon till sin hund (som sket fullständigt i henne).
Jag gjorde som vi brukar, dvs ställde mig emellan Igor och den andra hunden, för att visa att det är jag som tar hand om det här. Tidigare har Igor gärna varit lite avvaktande när en hund kommer fram, och skällt ibland, men nu ville han bara träffa hunden. Det var bra bökigt att med ena handen hålla i Igor och med den andra hålla i den främmande hunden, särskilt när bägge ville träffas. När matten kom fram så lät jag dem träffas och det var en jättesnäll hund, så Igor tyckte det var roligt. Han hade nog gärna lekt en massa med den hunden, men om han är bångstyrig när han är kopplad så är det inget mot när han är fri. Jag hade aldrig fått med mig honom om han haft en lekkamrat.
Han var inte helt pigg på att gå därifrån sen, och var lite fundersam hela vägen hem. Han tycker nog att Engelska parken är ett skumt ställe. Först vilda harar, och sen lösa hundar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar