Sömnbrist

Usch vilken lördagsnatt. Vi var ute hos svärföräldrarna på besök, och Igor är helt tokig i deras tvååriga finnspetstik. Han var efter henne hela dagen och ville busa, så han hade roligt. På kvällen när vi skulle lägga oss ute i bastun och sova så fick Igor följa med oss, medans Rizzla sov i stugan. Det gillades inte av Igor. Han skrek, gnällde, skällde, studsade runt som om han var besatt samt flåsade som en otränad maratonlöpare. I två timmar höll han på, och alla våra försök till ignorering, träning, hot samt distrahering var förgäves. Han sket fullständigt i oss, han skulle bara ut till den där roliga hunden (även fast hon sov gott i stugan). Det enda vi inte gjorde var att släppa ut honom, för då skulle han bara få vatten på sin kvarn. Slutligen somnade han på golvet vid ett-tiden, antagligen av ren utmattning. För att vakna en timme senare och köra igång igen helt panikslagen. Helt hopplöst. En timme höll han på nu, till slut gav han upp när matte hade gjort en hage i ena sängen, där han inte kunde göra mycket annat än att sitta/ligga i. Klockan fem studsade han upp igen, lika panikslagen som tidigare. Jag har nog aldrig varit så nära att ge upp honom som då.

I natt sov han som en stock, så han hade nog lika mycket sömnbrist som husse...