Halsinfektion

Vi var till veterinären idag och precis som jag misstänkte så hade Igor en halsinfektion. Med anledning av att hostan varit väldigt mild och sporadisk skulle man skulle kunna misstänka att det inte skulle vara något fel på hunden utan bara en liten "fixidé" från hans håll, MEN vi har lärt oss med tiden att när det gäller Igor ska man anta det mest negativa så får man oftast rätt.

Nåja, nu är ju en halsinfektion inte så farligt. Lite antibiotika och det bör vara fixat. Fast för säkerhets skull tog vi ett odlingsprov för att få reda på vad det är för bakterie. Hjälper inte medicinen är det nämligen bra att veta det för annars kan processen dra ut på tiden. Och som sagt, inte för att vara negativ, men när det gäller Igor är det bäst att anta (eller åtminstone förbereda för) det mest negativa.

Sådana här saker brukade valigtvis inte smitta iallafall, vilket är bra med tanke på att Igor ska träffa Rizzla i helgen. De har dessutom setts under Igors hostperiod och hon verkar inte ha blivit smittad hittills.

Och själva besöket då? Jo, det gick rätt ok. Igor gick som vanligt glatt in i väntrummet och morskt in i undersökningsrummet. Rotade i ett obevakat ögonblick lite i en papperskorg (inte konstigt att hundrackarn får sjukdomar) medans vi pratade med veterinären och satt sedan snällt och väntade. Så lång allt gott. När veterinären ville lyssna på hjärta och lungor drabbades Igor av sedvanlig lundehundpanik! Fast besluten om att veterinären vile döda honom försöker han slänga sig ner från bordet. Bändhålla är det enda som gäller. Och tittandet i halsen då? Jo, gick över förväntan faktiskt och vi klarade det hyfsat på 3 personer :)