I natt var han som en osalig själ. Ett gick matte ut med honom på kissning, men trots det så studsade han upp säkert en gång i halvtimmen fram tills fyratiden när jag tog ut honom och verkligen väntade ut en bajsning. Han verkade hyggligt pigg i morse, haltade lite mindre men vi tog bussen ändå. På jobbet har han mest vilat, förutom när jag gick ut för att köpa mjölk.
Jag hörde i trappen hur han började skälla, men när jag kom tillbaka muttrade han mest. Chefen hade resolut sprutat lite vatten på honom med sprutan, och då hade han tystnat. Sen hade han gått runt och blängt på mina arbetskamrater resten av tiden. Kanske finns hopp ändå.
Han slukade i sig all lunchen, med effekten att han nyss (en halvtimme senare) kräktes upp allt. Lilla lilla skrutten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar