Nja

Nja, jag misstänkte väl det. Bakslaget i ensamhetsträningen kom redan idag då Igor protesterade högljutt bara jag tog på mig skorna. Fast efter en åtsägning att vara tyst och stanna så verkar det som om han satt tyst och väntade, om än lite oroligt och mycket, mycket sorgset.

Vi började dagen med att gå 1,5 timmespromenad för att han skulle bli trött, men det verkade inte hjälpa med tanke på att han orkade protestera när jag gick. Nu har vi varit och gått 6:an i raskt tempo för att bättra på tröttheten så nu ska vi ensamhetsträna mera ända till ikväll då husse kommer hem!