Så, efter 2,5 år och 2 hundar har råttan vandrat vidare.
Visst har den blivit skitig, svansen varit sliten, morrhåren avbitna och tänderna nergnagda, men den har tappert överlevt.
Nu var det Naim som slutligen tog dess liv genom att riva ur stoppning ur ett hål som han öppnat vid nosen. Kanske går den att laga men av erfarenhet så kommer små hundar ihåg vart hålen finns och öppnar dem igen så råttan får vandra vidare.
Kanske blir det en eftergångare eftersom vi ändå ska till IKEA i helgen? Inte för att någon kan ta råttans plats, men ändå...Giraffen kanske behöver en kompis.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hehe, de där råttorna överlever otroligt länge trots den ständiga misshandel de utsätts för. ;) Men som vi alla vet så måste även den starkaste ge upp nån gång...
Skicka en kommentar