På väg hem från jobbet idag svängde jag förbi sandstranden för att låta Naim härja av sig. Det hela var förstås mycket uppskattat. Iallafall tills det lilla missödet skedde.
Fråga mig inte vad han tänkte, eller ens vad han egentligen gjorde, för jag såg inte hela dramat men det som utspelade sig var följande:
Naim försvann i 190 bakom ombyteshytten och sen hördes ett rejält plask. Det var tyst i några sekunder och sen hördes några nya rejäla plask. Vid det här laget hade även jag hunnit runt hytten och inser att Naim, som nu tagit sig upp, fått sig ett rejält helkroppsbad. Och då pratar vi verkligen från svanstipp till nos, från klo till öra!
Förmodligen har han missbedömt området med vass för att vara bärande mark och sprungit rakt ut. Och med hans hastighet hann han nog en bit innan han insåg missförståndet =)
Efter en korts stunds surande fick salukin förstås tokfnatt och sprang som en galning. Något som inte blev bättre när vi kom hem heller. Grästuvorna på ängen fick sig en rejäl omgång!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar