En något udda taktik

Inspirerad av husse och Igor som var ut och kastade frisbee här om dagen gick jag och Naim med långa och förväntansfulla steg mot campingen. Solen strålade och jag kunde se framför mig hur Naim rdean från första kastet entusiastiskt skulle springa efter frisbeen och förmodligen också fånga den i luften.

Så här gick det:

Första kastet: Gör honom uppmärksammad på att jag ska kasta något, kastar frisbeen lite lagomt långt och lågt, Naim springer efter och slänger sig ner bredvid frisbeen. Tittar sedan på mig.

Andra kastet: Testar lite högre kast så att den dalar ner lite sakta. Salukin tittar tills den landar och springer sedan fram och lägger sig bredvid den.

Försöker få honom att förstå att det är ok att ta den i munnen. Verkar otäckt och onödigt, tycker Naim.

Tredje kastet: Långt för att se om hans jaktinstinkt triggas. Näpp, efter liten uppmaning springer han dit. Och slänger sig ner bredvid den.

Fjärde kastet: Naim verkar tyck att jag är enbart jobbig och jag kapitulerar inför faktumet att han inte var den enorma talangen jag trodde då det gäller frisbee.

Undrar varför han slänger sig ner bredvid frisbeen så där?

Nåja, våren har precis börjat och än finns mycket tid kvar till att träna upp hans förmåga. Än ger jag inte upp.

Skrutt hade iallafall tyckt att det var sjukt kul att kasta frisbee när de var ut för någon dag sedan, och han hade till och med nästan fångat den i munnen en gång (studsade ur gapet). Fast husse sa att det tyvärr såg ut att vara en slump för Igor hade själv sett mycket förvånad ut. Efter några kast nöjde han sig dock med att springa dit och lägga tassen på den i stället för att bära den. Hur mycket som helst kan man ju inte anstränga sig om man är en lundehund.






Här är definitivt Naims nya favorit.
Att springa på sandstranden!






Och att gräva i sanden.
Synd att man blir så sandig om nosen bara!






Bada gillar han också.
Har gjort flera dopp redan!