Dags igen

Så, då var det dags igen för lite förhöjd puls.
Tidigare idag gav vi oss alla fyra iväg på en liten förmiddagstur. Vi mötte en hund, Naim var inte helt förtjust eftersom den skällde och passagen där vi möttes var rätt smal, men där skulle historien kunnat sluta. Dvs om hunden i fråga inte hade slitit sig och rusat på oss. Naim blev rädd, slet sig i sin tur ur sitt halsband (trodde inte han kunde det eftersom vi har ett halvstryp) och blev jagad av den lilla ettriga hunden. Efter en lov kom han dock tillbaka till oss men innan jag han få fatt honom så drog den lilla hunden och han iväg igen. Denna gång drog han åt "fel" håll, dvs ner mot byn och jag började småspringa efter. Den lilla kom ikapp oss och denna gång rev jag i rejält att den skulle gå tillbaka till husse. Tror den blev förvånad för den såg då väldigt paff ut och sen morrade den lite åt mig. Ett bestämt tag i nackskinnet från min sida och hussen kunde koppla upp honom.

Vart var då Naim? Jo, inte så långt bort. Och han kom efter lite tvekan på inkallning till oss. Var lite flåsig efter springturen men verkade inte medtagen på annat sätt. När vi åter gick upp mot parkeringen där vi mött hunden gick han med spänstiga steg och självförtroende, så något större men verkar han inte fått av denna jaktturer. Vi får väl hoppas att det aldrig händer igen, och OM det händer, så får vi be till gud att han springer åt rätt håll. Dvs inte ut på en väg eller så. Han har ju en benägenhet att reagera med att fly den lilla valpen. Fast bättre det än att han bits egentligen. Och snabb är han så någon hund lär aldrig hinna ifatt honom och göra illa honom.