Husses knä fick sig en redig smäll på helgens läger, så jag tar mig inte fram så snabbt eller vigt för tillfället. Tur då att man har en hund som Igor, som inte alls tycker illa om att strosa långsamt fram längs gatorna. Det jobbigaste under promenaden ner till jobbet var när en tik gick in framför oss. Då ville Igor framåt med alla sina krafter, men elake husse stannade så fort han blev för ivrig. Nåt ska man väl kanske kunna lära honom...
Här på jobbet har han varit en solkatt som vanligt. Ligger och sover hela tiden alltså.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar