3 älsklingar.

Tårtkalas

Naim är bjuden på semelkalas hos lillmatte. 

Utmattade

Naim och Khali har jagat varandra som galningar i hagen. Till slut ställde de sig flämtande och svettiga bredvid mig vid grinden och började käka snö för vätska/avkylning. Ett ganska bra tecken på att det är dags att gå in...
Det är kul att se när de kutar och jagar varandra istället för att bråka helar tiden. Mest är Naim jägaren, men imorse var det omvända roller. Undra hur de bestämmer vem som ska vara vad.

Extra staket

Vi har aldrig haft problem med rymmande hundar. Naim har inget som helst driv att lämna det trygga hemmet, och även om Igor hade drivet så hade han inte fysiken att kunna ta sig ut på upptäcksfärder.
Khali däremot har fysik, driv och nyfikenhet. Häromdagen när vi skulle ropa in honom från tomten så var han inte där. Efter att ha letat bland buskar, i växthus och under altanen så kom vi fram till att han nog hade hoppat över staketet. Matte gick iväg till granngårdarna för att se om han hade traskat iväg för att hälsa på de andra hundarna, men ganska snart hittade vi honom ute i inhägnaden, där han glatt rusade runt i skoterspåren.

För att undvika att han gör om det, för det skulle han definitivt göra nu när han lärt sig en väg ut, så har vi satt upp extra nät vid den staketdel som är vid ingången. Där står en stor sten, som tillsammans med snömassorna ger ett fint avstamp. I teorin kan han nog utan problem hoppa över staketet vartsomhelst utan hjälp, men det är oerhört lätt gjort här. Fast nu satte husse P för den utvägen!

Större storlek

Allteftersom Khali har växt så har lekandet förändrats. Det som i början fick Naim att studsa runt i stora cirklar med khali i mindre cirklar innanför har nu bytts till mer jaktliknande lekar.
Tur att vi har stora ytor, för när Naim växlar upp så äts avstånden upp på nolltid.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Lite tråkig

Jag vabbar hemma med lillmatte idag, och matte tog med Khali till jobbet, så Naim är ensamhund idag. Som vabbare är han perfekt, sover hela dan, ställer inga krav och väl på promenad så lufsar han snällt framför även när han är lös.
Det är svårt att förstå att han som valp aldrig stod stilla utan for fram konstant i skogen när han var lös. Nästan varje promenad var vi orolig att han halvt skulle slå ihjäl sig. Jämfört med det så är han rent tråkig nu. Tänk då hur han blir som tioårig gentleman?

Perfekt

Perfekt! Idag är husse sjuk så då kan man ligga i soffan hela dagen.

Naim och pipbilen

Naim är normalt sett en mycket värdig herre som är mycket svår att busa upp. Han skulle tex aldrig få för sig att springa efter en boll och gud förbjude den som föreslår lite kamplek. Men när hans pipbil tas fram blir det andra ljud i skällan!

Snart champion

Så, nu är khali nästan utställningschampion! Det fattas bara några utställningar =)

Is

Efter en härlig löptur på isen blev pojkarna trötta.

Brottning

Efter en lättare brottningsmatch i snön är jag och Khali överens om hur man beter sig på skogspromenad. Man trakaserar inte sin stackars far som vill nosa i lugn och ro!

Skoterspår i hagen

En god vän kom förbi med sin skoter och körde upp lite spår i den annars oanvändbara hagen. Vips så förvandlades det djupa snöhavet till en racerbana för salukis, där misstag och genvägar obarmhärtigt straffas med snöbad.
Mycket uppskattat av hundarna och oss. Som jag alltid sagt, man skulle haft en egen Ockelbo!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Kiss i sängen

Lite väl kaxig kanske för att vara en valp som kissat på sig i sömnen igen.

Leka med saluki

Naim och Khali leker inte så fint med varandra längre, de mest tjafsar och brottar ner varandra i snödrivor. Förra helgen var vi dock och hälsade på två andra salukipojkar och efter lite tveksamhet var det fullt härj en lång stund. Khali tyckte det var jättekul att leka tafatt, men lite frustrerad blev han på att han inte hann i fatt dem =)

Vackra vild

Mycket kan sägas om Khali men nu när vi börjar känna honom på riktigt så finns det nog tre klara ledord; Vild, vacker och glad.

Hundrackaren är inte klok, men han är också mycket vacker. Och alltid glad!

Skottade en väg till hagen...

...helt i onödan. En halvmeter snö med besvärlig skare över resten av ängen gjorde att det inte var nå kul för hundarna. Här behövs en traktor som plogar eller en skoter som kör upp ett spår.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Trött igen

Idag följde bägge hundarna med på en löprunda innan lunchen. För Naim är det inget nytt, men Khali har aldrig varit med när vi joggat, och hans orutin visade sig snart.
Helt väntat så raceade hundarna fram och tillbaka längs skogsvägen i början, och fram tills vi vände efter 2,5 km så märktes ingen skillnad. Därefter började man se tecken på att han helst skulle vilat lite, men istället för att ta det lugnt så envisades han med att jaga ikapp Naim på varje rush som pappsen gjorde. Även om Naim inte på något sätt är topptränad nu så har han ändå otroligt mycket mer flås än Khali.
Sista kilometern springs kopplad, och då sprang Naim lätt och ledigt framför mig medans Khali sladdade bakom mig. Nu blir det en lugn eftermiddag och kväll för grabbarna.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Salukimys

Även om man gett sin avkomma en rejäl utskällning på eftermiddagen så innebär inte det att man inte kan mysa tillsammans på kvällen

Published with Blogger-droid v1.6.6

Trött efter skidtur

Idag tog jag med mig Khali ut på en annorlunda lunchaktivitet. På med skidor och midjebälte och sen skidade vi iväg längs skoterspåren upp i skogen.
Lille vild tyckte skidor och stavar var lite otäckt, och dra mig ville han inte (synd), men när han fick springa lös i spåret blev det annat ljud i skällan. Han raceade fram och tillbaka en halvmil, och när vi kom nära hem skulle han inte kopplas upp, han skulle följa med grannen som skulle ut på promenad!
Till slut fick jag in honom, och efter lite mat så knoppade han av totalt. Det enda som hörs är ett knorrande ibland när han byter ställning. Lugnaste eftermiddagen på länge det här...

Published with Blogger-droid v1.6.6

Sällskap

Hemma med förkylning och feber. Med två saluki blir det inte ensamt i sängen iallafall =). Mest förtjust är naim, han älskar att lata sig med flocken i sängen.

Fin dag med fina hundar

-5 grader, strålande sol och lite nyfallen snö. En perfekt dag att ta med hundarna på en liten sparktur under lunchen. De sprang så fint bredvid att man kunde tro de aldrig gjort annat och gav husse en fantastisk lunchupplevelse. Tack grabbar.
Khali kan nästan trava i samma jämna tempo som Naim, men ibland glider han över i en klumpig halvgalopp. Går nog över med tiden dock.

Published with Blogger-droid v1.6.6

Fåtöljen är poppis i vår familj.

Åka tåg

Khali åker tåg. Gick rätt bra på vår korta premiärtur. Sen var vi på äventyr.

Tungviktare

Det här lilla matmonstret vägdes nyss. Resultatet blev imponerande 21,5 kg. Naim ligger stadigt på 21, vilket är ett bra januari-facit för honom. Lille Vilds viktklass lär han aldrig komma upp i...

Published with Blogger-droid v1.6.5

R.I.P

Efter 15 år och 5 hundvalpar gav vantarna upp.

Lånesäng

Tur att det finns sängar att låna när man blir trött efter alla hundmöten.

Mitt i

Mitt i smeten förstås...den här gången är det mot alla odds sitt eget tuggben han gnager på och inte kusinernas leksaker.

Hjälp att spana

Khali har sett en travhäst springa förbi och måste hålla vakt i kökssoffan. Naim hjälper till. Att spana är trots allt hans bästa gren!

Nytt år

Det är ett tag kvar till sommaren, men nu är vi äntligen på rätt sida vintern iallafall! Jag hoppas 2011 blir ett bra hundår med härliga långpromenader och en del kurser.

Khali verkar ha mognat den senaste tiden för han är betydligt lugnare nu. Jehey! Vi har nött en del inkallning och kontakt och det funkar bättre och bättre. Han ska få följa oss till respektive jobb för att få möjlighet att utvecklas och mogna utan Naim ständigt vid hans sida och det kommer göra susen tror vi. Han är ett fint hundämne som bör förvaltas väl!

Lillgor har det förträffligt hos sin lilla Sussi, men oj, oj, oj vad vi saknar honom!!!
Gott Nytt År lilla, lilla Lillgor!

Snö, snö, snö. Khali är ute dygnet runt och trakaserar rizzla medan naim gör snabba visiter ute och sen in till soffan.

Vad nu, igen? Khali har en lugn dag till. Nästan så man blir lite orolig...

Vad nu?

Khali har varit lugn i pricip från kl 15 och framåt. Visserligen var vi ut i skogen och gick på lunchen och han fick skutta rejält i 60 cm snö men det har inte bekommit honom så mycket förr. Vågar man hoppas att han börjar sansa sig?

Trötta (till och med khali) nu efter promenad i ljusdal en timme. Perfekt. Träffade en del hundar, vissa gick bra andra mindre bra.

En snöig dag tar ut sin tribut

Ymnigt snöfall och några futtiga minusgrader, då blir det fart på Khali. Han sprang som en vettvilling i skogen under lunchen och satsade på varenda snöhög i sin jakt på Naim.
Nackdelen var återigen hans Lovikavantepäls. När vi kom hem var hela benen, magen, halsen och stora delar av sidorna täckta med tärningsstora snöklumpar. Ett riktigt härkel för oss bägge att ta loss. Naims fina päls hade som kontrast inte ett spår av snö, trots att han besökt sin beskärda del av snödrivor under promenaden.
Khali var lite trött på eftermiddagen, men som vanligt full med energi under kvällen. Efter en promenad i snöovädret samt en hel del trick-träning slocknade han till slut i en fotölj. Mycket ergonomisk ställning för nacken och luftstrupen...

Published with Blogger-droid v1.6.5

Lite krassliga

Våra hundar är lite krassliga. Kanske taskigt att skylla på Khali men Naim har aldrig varit sjuk förrän vi skaffade honom och nu har vi har på dessa månader hunnit behandla för ögoninfektion två omgånger och nu är det dags igen plus öroninflamation på båda =(
Ingen av dem verkar dock påverkade av det utan det är full fart, men lite tråkigt att de inte är helt friska. Och dessutom gick medicinerna denna gång på 900 kr!!!

Khali vägdes hos verterinären och han är uppe i 18,8 kg! Helt seriöst, hur mycket kan man växa och vart ska det sluta???

För övrigt så fortsätter det vara svinkallt (mellan -20 och -27) och Khali kryper ur skinnet hemma. Synd att Erik ska på julbord nästa vecka annars hade det nog fått blivit en till tur till Uppsala.

Naim har också fixat en fin "kajal" på Eriks ena öga. Blir lite white trash-känsla över hela looken =)

Lille vild i storstan

Jag har med mig Khali till jobbet i Uppsala idag för miljöträning. Inget ont om Ljusdal, men det är inte mycket till stadsmiljö att tränas i. Med ett kontor i centrala Uppsala så blir det en helt annan femma, och det har gjort Naim och Igor gott att traska runt här i stan.

Resan ner gick bra, han sov/vilade större delen av vägen. Att pinka när vi kom fram var dock inte aktuellt. Han skulle bara nosa nosa nosa. Efter att ha varit inne en stund och ätit så gick vi ut på en längre promenad. Mycket intryck för lille valpen, och han hade märkbart svårt att kunna låta folk "vara". Alla som cyklade/gick/körde förbi skulle detaljstuderas, oavsett avstånd. Med tanke på att det är mycket folk i rörelse här så var det mycket spanande... Innan vi gick och lade oss hade han äntligen hittat ett ställe som han klassade som säkert, och pinkade.

På morgonkvisten ljöd såklart kiss-sirenen, men inte skulle han pinka när vi kom ut inte. Det skulle nosas och spanas för fullt. Efter en halvtimmes runda i ett nyvaket Uppsala så kom vi tillbaka till gårdagens säkra ställe, och med lite övertalning tog han chansen och pinkade. Seger! Nu ska vi vila lite på kontoret, kanske tugga på lite ben och sen ta en prommis när staden är mer igång.

Just ja. Vatten. Khali tvärvägrar dricka kranvattnet här. Han rynkar på nosen och går bort. Nog för att vattnet här inte är så gott, men det här är att överdriva lite... Jag får servera unge herr kräsen "finvatten" istället, det duger tydligen bättre med Evian. Men det är klart, är man van vid vatten från en hälsingekälla så är inte uppsalas dito så lockande.

För lugnt?

Lille vild är med husse i Uppsala och Naim har vilat som skönast, MEN nu verkar det som att han saknar dem för det börjar vankas. Han är så söt Naim, det ska alltid vara som det alltid är annars är han inte helt nöjd =)

Snart ikapp

Det är en viss storleksskillnad på hundarna än men faktum är att det börjar bli svårt att se skillnad på dem om man bara ser dem som snabbast eller i mörker.

Rejält mycket tuffare

Idag är det en sån där tråkig dag när det är kallare än -20 igen, så det blir inte alltför mycket aktiviteter ute för hundarna. Naim, som gärna känner efter en extra gång med det mesta, fryser bara han tittar ut genom fönstret och håller sig så mycket han bara kan vid elementen inomhus.

Khali däremot är en annan femma. Han är rejält mycket tuffare vad gäller all sorts påverkan, och verkar knappt påverkad av temperaturen. Nog för att han har lite bättre vinterpäls än farsan sin, men ändå... Jag släppte ut honom lite kort i förmiddags för en kort pink, trodde jag iallafall. Jag hade inte på nåt täcke eftersom jag räknade med att han skulle reagera som Naim (ut, pinka, in fort som blixten), men han stannade ute och nosade och pysslade på. Sen hoppade han upp på en sten och stod och spanade ut över staketet i säkert fem minuter.

Här såg man hur han fick kramp i tassarna, för de lyftes lite av och till, men det var enda tecknet på att han kanske hade det lite kyligt. Jag fick till slut lov att locka in honom, annars hade han väl stannat ute alldeles för länge.

Han är helt enkelt bra mycket hårdare än Naim, så är det bara, på gott och ont.

Lite bättre

Khali börjar bli lite lugnare, med betoning på lite. Men han är mer lyhörd och vi har tränat gå fint i koppel en hel del. Nu kan han gå riktigt behärskat även om Naim är lös och springer en bit bort och det visar på en hel del förändring!

Naim han blir bara visare och visare. Märks tydligt att han passerat 3-år och att han fått vara den äldste ett tag nu. Han framstår som ett oändligt hav av lugn och värdighet och riktigt lydig är han faktiskt. Gör alltid vad man säger åt honom. Slås mer och mer av att han är så himla bra på inkallningen och det är vi glada för. Nu ska vi se till att den lille blir lika bra.

Ett stort exemplar?

Undrar hur stor/tung Khali kommer bli när han är fullvuxen. Naim vägde 19 kg förra vintern, Khali väger 17 nu! Han är dock inte i närheten av lika hög som Naim än så jag misstänker att lille vild kommer bli store vild och åtminstone kvala in på 25 kilo, kanske mer i slutändan...

Naim ligger nog på 21 kg nu och det är vi stolta för. Han är svår att få upp i vikt Herr Värdig.

Lillgor

Igor verkar ha det så bra så bra, men usch vad man saknar honom ibland!
Undrar om vi finns som minnesbilder i hans hjärna ibland?

Hoppade av kursen

Khalis och min valpkurs gick inte så bra. Eller rättare sagt den var så dålig och oinspirerande att jag bestämde mig för att sluta efter två gånger. Synd på socialiseringen men det får gå ändå.

Idag har jag varit ensam med hundarna och inser att vi har en bit kvar. Naim är faktiskt riktigt jäkla lydig och lyhörd men lille vild har inget annat i skallen än att springa. Nu är han inte lastgammal direkt och mycket kome rlösa sig spontant men jag inser att vi kommer behöva nöta inkallning och kontakt så in i bomben.

Alla är lite slitna efter 2-årskalaset.

Syns jag inte så finns jag inte

I början när vi hade fått Khali så gick jag alltid ut med hundarna på morgonkvisten, dels för att han inte var rumsren och dels för att han behövde härja av sig den energi som lagrats upp under natten.

Allt eftersom tiden har gått så har Khali blivit äldre och väderleken kallare, och nu ser morgnarna helt annorlunda ut. När jag kliver upp så får jag mer eller mindre handgripligt lyfta ner och ut honom så att han ska pinka, vilket han gör ganska snabbt när han väl kommer ut (även om han bedyrat på heder och samvete att han inte är det minsta nödig när han ligger och ålar runt i sängen). Sen rusar han in, äter lite, ut och prutta och sen bums upp i närmaste soffa/säng.

Det är sen som hundarna verkligen försvinner. De dagar det är minusgrader ute (dvs ofta) så gör sig både Khali och Naim så små och osynliga som det bara går när det är dags att forsla ut lillmatte till bilen. De har ingen som helst lust att sätta tassarna utanför dörren innan det är rejält mycket varmare, och visar det med all tydlighet. På sin höjd kan de tänka sig att byta sovplats, men det är det enda.

Vid niotiden brukar jag få baxa ut dem för en promenad, men det är inte med någon större entutiasm från deras sida. Håhåjaja, vintern är inte till för salukisar.

Betrodd. Mattan ligger på.

Lille vild gör debut

Så, nu har Khali Bali Snahali gjort kursdebut. Vi var på första riktiga valpkurstillfället igår. Khali tyckte en del valpar var otäcka, andra roliga, men efter en stund var alla roliga. Ja, förutom rotweilervalpen, som även jag tyckte var lite osympatisk.

När rotweilervalpen brottades med staffvalpen kunde han dock inte hålla sig längre och var tvungen att busa med. Fast på sidan om. Han utförde en liten salukidans medan de två stabbiga gurglade ikapp på golvet. En borzoi var också där, den var trevligast tyckte jag, men Khali var mest imponerad av de två små vita. Han var väldigt intresserad av dem, och snäll med dem också. När de sprang på inkallningsövningen var de jätteroliga tyckte han och jag befarar att Khali gärna lekt "lilla bytet" med dem om han inte var kopplad.

Hur gick vår inkallningsövning? Jodå, rätt bra. Efter tre ärevarv kom unge herr saluki snällt in och lät sig kopplas.

Efter två timmar i minusgrader och snålblåst samt MASSOR av intryck åkte vi hem. Trött? Bara en av oss. Ni kan gissa vem. Ledtråd: Den som inte var trött rev sönder en tidning i små små smulor så fort vi kom hem och ägnade sedan resten av tiden att sno saker han inte får ha.

Uppskjuten promenad

Näeh, det är nog ingen ide att försöka få ut dessa herrar på promenad nu. De verkar ha bestämt sig för att det är för tidigt och för kallt.
Husse kan inte annat än hålla med och vara avundsjuk. Tänk att få sova bort några timmar till!

Published with Blogger-droid v1.6.5

Lille vild är trött

Ikväll har Khali varit ovanligt lugn och just nu sover han som en gris. I vanliga fall driver han oss till sammanbrott vid det här laget med sitt härjande, men tydligen har vi lyckats trötta ut honom rejält idag. Skönt skönt skönt.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Salukimys.

Jeppegrindar

"Nytt! Ovant! Otäckt! Gnäll gnäll gnä-
Väntaväntavänta. Det var faktiskt skönt och lite mysigt. Vi testar att sova lite.
SNARK"

Vi satte in jeppegrindar bak i bilen i helgen under mycket slit och knåp. Det var lite nervöst att ta med hundarna för första gången, men de brydde sig inte nämnvärt. Khali tog bytet från bur till frihet mycket bra.

Published with Blogger-droid v1.6.4

Unge herr Bestämma Själv får mothugg

Den vanligaste rundan som jag brukar gå med hundarna är runt 2,5 km och formad som ett "P", där vi bor längst ner. Alla promenader börjar och slutar alltså i samma raksträcka.
När Khali var "färsk" hos oss gick vi av förklarliga skäl inte så långa promenader. För att Naim skulle få lite motion på arbetstid så gick vi mest raksträckan fram och tillbaka, med varierande längd. Khali som gick lös brukade ta som vana att helt sonika stanna på bortvägen om han blev trött/oinspirerad/skraj, för att vänta på oss och ansluta när vi kom tillbaka. Det var inte så upprörande och jag föredrog det framför att ge negativ koppelupplevelse.

Nu när han är stor och stark får han däremot följa med på hela promenaden, och om han är lös så försöker han titt som tätt (åtminstone med mig) att stanna kvar när han tycker vi ska vända. Det beteendet är inte lika ok nuförtiden, så jag går helt enkelt vidare. Valprackaren är ganska morsk av sig, och kan vänta bra länge när jag går bortåt, men när jag varit utanför synhåll i 2-3 minuter så brukar han komma sättandes i en faslig fart. Han kommer ikapp, travar med oss en stund för att sen försöka bestämma att vi ska stanna igen. Rinse and repeat. Det är lite irriterande, men som tur är så kommer det få bilar på de här vägarna de tider jag går med dem dagtid, så metoden fungerar bra än så länge. Vore fint om han inte var lika styv i korken hela tiden...

Published with Blogger-droid v1.6.4

träning

Läste i en hundtidning nyligen att om man tränade stegvis så kunde hunden till sist acceptera att ligga nära. Vi undrar mer hur man får dem att ge oss mer plats...

Published with Blogger-droid v1.6.4

Sängvätare

Lilla Khali Bali Snahali smög upp i vår säng igår morse och jag upptäckte snabbt att hela hans vänstra sida var plaskblöt. Så var även magen upptäckte jag. Och sängen. Lillvalpen måste ha kissat på sig i sömnen. Lilla, lilla vännen.

Annars så har han en inbyggd kiss-siren. Den börjar ljuda vid kl 6 på morgonen och sen ligger han och gnällskirker till man övertygar honom (genom att bära honom eller locka med godis) om att han bör gå ut och kissa. Då kissar han ett niagarafall.

Bråckig (ja, det ska stavas så)

Lite bråkig på kvällen så här...

Mysgrabbarna grus.

Tankar om Igor

En vän frågade om vi saknade Igor. Jag var tvungen att fundera en sekund på hur jag skulle formulera mig men svaret blev:
Åh, visst saknar vi honom. Vissa dagar lite, ibland inget alls, och ofta så att jag är redo att sticka till Norge och hämta honom på sekunden. MEN han har det mycket bättre där och vi har det bättre utan honom. Men dagar som när första snön faller, när höstsolen lyser på skogsstigen eller när vi kan sova en liten middagslur på helgen, det är då vi saknar honom så otroligt mycket.

För att inte tala om att stryka hans lilla lundeansikte på kvällen framför TV´n!

På något vis har verkligheten hunnit ifatt mig på allvar och jag inser att han faktiskt inte kommer vara vår något mer. Jag ångrar inte beslutet en sekund och kommer troligtvis aldrig göra det heller, men det känns...

Lilla tok

Hundarna fick vänta ett tag på rummet. Khali underhöll sig själv...

Det är skit med kallt väder tycker hundarna, men naim älskar att krafsa och slicka på is. Khali försökte förstå vad det hela gick ut på men listade nog aldrig ut det.

Vilken jägare!

Efter han ätit lunch släppte jag ut Khali på tomten medan jag åt klart min. När jag sen gick ut till honom möttes jag av en mycket nöjd valp med en näbbmus i munnen... Om han hittat den så eller jagat ner den själv är omöjligt att säga, men stolt var han iallafall.
Att jaga fatt på honom och ta den kändes inte som ett alternativ, det var bara att gå in och hämta gotta för att byta. Han var duktig och släppte den gärna mot lite frolic, så det gjorde han bra.

Published with Blogger-droid v1.6.3

modig farsa

Naim vågade fram och luktade lite på älgskinnen utanför slakthuset, trots att det var så farligt. Khali stod så långt bort kopplet tillät...

Published with Blogger-droid v1.6.3

Jaha, då får man säga hejdå till kökssoffan också då...

Tandlossning!

Hurra! Äntligen!
Khali har tappat sin första framtand, och en till är lös. De vassa hörngaddarna sitter visserligen som berget, men nu har vi hopp om framtiden.

Published with Blogger-droid v1.6.3

Kärlek

Lyckan

Naim fick tillåtelse att sova i kökssoffan. Så himla mysigt, tyckte han.

Suktar efter älg

Idag på lunchpromenaden tog vi en sväng förbi jaktlagets stuga, som bara ligger några hundra meter bort (och synligt från Naims spaningsfönster). Just när vi gick förbi så rullade de in två nyskjutna älgar, och hundarna var väääldigt intresserade. Naim ville hemskt gärna gå in och bara lugga dem lite i pälsen. Bara lite, inte alls bita nåt. Khali har visserligen aldrig sett älg förut, men han förstod snabbt att det här var ypperligt spännande och värt att kommas ihåg.

Sen vi kom tillbaka har den store legat och suckandes tittat bort mot stugan, och den lille har sovit med små gläfsande. Jagar han älg i drömmen måntro?

Khali Bhali Snahali

Men ganska fin är jag...

Den som väntar på något gott...

Undrar om det blir något kvar till mig? Khali och naim ska bara äta varandras mat. Där kan man prata om att gräset är grönare...

32,5 kg surhet

Grabbarna är rejält sura idag. Det regnade på dem i morse på morgonpromenaden, och det där har hängt kvar. Naim har tjurat i sängen hela förmiddagen, och Khali har knappt rört sig han heller (förutom när jag burit ut honom för att förhindra olyckor).

Vikten? Jo, jag vägde dem igår. Naim låg på betryggande 21 kilo, vilket bådar gott inför vintern. Kombinationen av sportfoder samt snodd valpmat gör underverk för vikten.

Khali vägde modiga 11,5 kilo, och har alltså gått upp 1,5 kg på några veckor. Han växer verkligen så det knakar. Som tur är blir han bättre och bättre på att hålla sig, samt verkar försöka säga till när han vill ut. Hör man att han piper och drar sig mot vardagsrummet då är det fara å färde...

Dagbädd

Vi har köpt en "dagbädd" till vardagsrummet. Planen att få ha soffan för sig själv verkar funka...

Oändligt envis

Khali är oändligt envis och intensiv. Han kan utan problem hetsa mot Naim i timtal när de är ute, och då springs, hoppas och jagas det. Till hans försvar så år Naim precis lika stor kålsupare, för sekunden Khali vänder ryggen till och ska vila så muckar han tillbaka.
Naims snabbhet gör att han alltid kommer undan om han vill, men då Khali tar innervarv hela tiden så blir han inte lika trött och orkar därmed längre. Trötta blir de iallafall.

Published with Blogger-droid v1.6.1