Åtminstone sju dagar av tio så går jag och
Igor samma lunchrunda upp till Engelska Parken, med några få modifikationer på vägarna men den generella ovalformen på vår promenad är sig lik. Idag bestämde jag mig för att göra ett test av
Igor och gå baklänges, för att se om jag kunde få svar på några funderingar jag haft:
- Är det hemresans väg som gör Igor långsam, eller är det bara att vi är på väg hem?
- Triggas Igor att bli härjig i slutet av parken för att vi gått igenom delar av den, eller är det för att vi närmar oss slutet på den?
- Skulle han gå snabbt hemåt nu för att han förknippar den delen av vägen med att gå snabbt i vanliga fall?
Många frågor, men få svar.
Igor var ganska rask på väg upp till parken även om han helst ville gå den vägen vi brukar gå. Han fann sig ganska snabbt och fick upp spår efter någon hund, så resan upp mot
Carolina Rediviva gick bra. Väl inne i Engelska Parken märktes det hur förvirrad han började bli. Vi borde ju inte alls komma från det håll vi kom, och allt verkade bli bakvänt för honom. Han luktade sig framåt, men ville gärna stanna och spana lite för att försöka förstå vad som hänt. Han var inte så
härjig utan höll sig gärna i närheten av mig. På väg hem blev han ännu mer konfunderad och stannade ofta för att orientera sig. Man såg att han kände igen sig, men han förstod liksom inte sammanhanget. Den måttliga värmen kanske påverkade lite, men mot slutet fick jag bära honom lite. Stackars lilla
Igor somnade tvärt när vi kom in.
Det är inte lätt att tänka mycket som liten. Imorgon blir det nog den vanliga svängen, men det kan vara värt att byta runt ibland för att träna honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar