A mean killing machine?

Att Igor inte har någon "killer instinct" har vi konstaterat för länge sedan (även om han faktiskt dödat en näbbmus en gång och kissat på en groda en annan gång).

Men hur mycket, eller lite, av sådan instinkt Naim har i sig har vi varit lite osäkra på. Att han inte dödar allt han ser har vi ju vetat, han är ju trots allt hemskt feg våran salukipojke, men när det kommer till riktigt små djur (typ småfåglar) så har vi antagit att han skulle ta dem om han kom åt. Lyckligtvis är han ingen som smygjagar utan dundrar fram som en mindre hjord av vildhästar och fåglarna flyger långt innan han hunnit fram och fångat dem.

Men, nu har ju sommaren kommit och med den alla flygda fågelungar som ännu inte lärt sig hantera sina vingar. Eftersom jag är uppvuxen med jakthundar som kunde nosa sig till en fågelunge på flera km håll så har jag under våren noga förberett Erik på att en och annan fågelunge skulle kunna komma att stryka med nu när vi har Naim.

Så, idag var det då dags! Naim ser en liten fågel och springer efter den. Till min stora förskräckelse ser jag att den inte flyger iväg på en gång och förstår att det är en trastunge. Hinner på den sekund det tar för Naim att komma fram till den förbereda mig på att han ska sätta tänderna i den och sluka den, alternativt vägra släppa den, och funderar på vad jag ska göra om den inte dör helt. Bryta nacken av den förmodligen. Funderar också på hur jag ska hantera Naim...Ska jag banna honom, eller ignorera hans nya oönskade beteende?

Ingetdera visar det sig, för när Naim kommer fram till den och den sitter kvar så nosar han försiktigt den på näbben och sedan stutsar han där ifrån. I tron om att han snart ska fatta mod och döda den beordrar jag Erik (som inte håller i Igor) att försöka avbryta honom utan att hetsa honom.

Men nej då, palukin lägger sig ner framför fågelungen i lekställning och viftar lite långsamt på svansen. Erik kan lugnt gå fram och koppla honom och sedan går vi vidare.

Han är hemskt söt våran saluki! Det finns väl inget som garanterar at han inte kommer ta en fågelunge senare i sitt liv, men det är skönt att veta att det inte ligger djupt och naturligt i honom att döda. På så vis kan vi ju slippa massa besvär i framtiden och Naim kan få var lös mer i skogen.