Jag satte lillmatte i cykelstolen och kopplade upp hundarna. Först tänkte jag gå och leda cykeln till skogsbrynet och sen släppa hundarna lösa längs den vägen medan jag cyklade, men jag fick en sån bra känsla när jag började gå att jag beslöt mig för att testa att cykla med hundarna i koppel bredvid. Med en rejäl nervositet i kroppen trampade jag iväg så sakteliga. Naim flöt på som en dröm bredvid mig, och även Igor höll tempo fint. De lufsade på bra när vi cyklade men jag släppte Igor lös innan skogen, för att vi inte skulle få en dålig minnesbild. En tvärvägran kommer så snabbt... Naim släppte jag när vi kom in till skogsvägen och sen fick de springa lösa längs vägen när vi cyklade längs raksträckan och tillbaka. Igor fick paddla på rejält på hemvägen, för då var det nerför.
Jag kopplade upp igen när vi kom till skogsbrynet och hundarna fick "jogga" kopplade hela vägen hem med mig på cykeln. Igor började bli sliten när vi närmade oss huset, trots den makliga farten, men han tog sig hem utan problem iallafall. Det är nog bra för den unge herrn att få hålla lite högre fart ibland.
Kul att det funkade så bra, nu kan vi raskt utvidga vår aktionsradie utan att lillmatte måste riskera somna i vagnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar