Värme i Blötstan

Även i vår by, som för övrigt kallas Blötstan, har det varit värmebölja nu en vecka. Det börjar ta hårt på hundarna som ser ut att längta efter lite regn. Det är inte förrän sent på kvällen som de piggnar på sig och börjar leva...

Observantgor

Idag var vi på promenad med hundarna och vi hade även mina föräldrars hund med oss. På vägen låg en kopparorm. Rizzla hoppade till men konstaterade att det inte var någon fara, Naim gick lite skeptiskt på säkert av stånd från den. Igor gick rakt över den. Eller nej, paddalde rakt över den med en kotte i munnen. Helt omedveten om att den låg där.

Cykla i svinottan

Jag lånade svärfars cykel och tog med Naim på en cykeltur i morse. Naim sprang som en dröm, travade otroligt fint bredvid när han var kopplad och galopperade på vettigt avstånd när han var lös. Väldigt trevligt, men Naim tycker nog att det definitivt är sovdags nu.

Motion av saluki

Våra hundar tycker det är varmt ute. Bäst att vara i farstun. Idag har naim jagat 4-hjuling. Träffade en bekant på skogsvägen. När han åkte sprang hundarna efter. Igor 10 meter. Naim säkert 800 meter. Det blir ca 1.5 km tur och retur. Kanske ett blivande sätt att motionera naim?

Sårad hjälte

Vi hade två hundar på besök idag och alla fyra lekte riktigt fint. Sen sprang Naim in i staketet och blev svårt sårad. Ser ni svarta fläcken på höger fram? Mycket farlig enligt honom själv. Efter att ha linkat gnyende til matte fruktade vi rejäl skada, men efter att matte tittat på det hela så var det inte så farligt längre utan han kunde springa runt igen. Han är bra mesig ibland.

the F-word

Vi såg precis på Gordon Ramsays "the f-word" på nian och såg honom ta ett besök på Island där han fångade lunnefåglar! Inte med vårt favoritverktyg dock, utan med en mesig håv. Det som slog oss var dock det absurda i tanken att Igor skulle kunna ge sig in i en håla, kämpa ner en lunnefågel och sen komma utpaddlande med den i munnen, oavsett om den skulle vara levande eller död.

Hur är det möjligt att lundehundarna har kunnat göra det? Den ursprungliga versionen måste ha varit otroligt mycket skarpare och modigare än vår lilla pälsboll, som har svårt att fiska upp skinkbitar ur sin matskål... Antagligen har det att göra med att det bara fanns fem lunnisar kvar helt plötsligt, men ändå. Igor har inte en enda gen i kroppen som skulle kunna få honom att 1) överleva på klipporna 2) få med sig en fågel hem 3) någonsin släppa sagda fågel utan att ha grävt ner den i nåt dike.

Jag skulle hemskt gärna se nån film där man fick se hur de fångade fåglarna. Det finns klipp som visar dem lullande runt med dem fångade, och jag vill minnas att det finns ett klipp där de fått fånga en med en kamera på huvudet på en lundis (hur de nu lyckades få dit den...), men jag har inte sett nån film där man kan se själva fångsten. Youtube tack?

Varför kör inte islänningarna med hund? Är det inte tillåtet, eller vill de kanske ha kissfria golv?

Lite fler hoppbilder

Jag lyckades få några fler bilder från hoppandet.

Här river Naim, solen går i moln, dur blir till moll och allt blir tråkigt för stackars salukin som bestämmer sig för att inte hoppa nåt mer.

Hopphinder

Husse har byggt ett hopphinder till hundarna! Bara 40 cm högt än, men det är bra att börja lågt. Igor var mycket förtjust och flög över som en gasell, även när han skulle suttit stilla och väntat på Naims försök. Naim var lite avvaktande först men hoppade över några gånger. Sen slog han i ena tassen lite och vägrade sedan att hoppa något mer. Nåja, vi försöker igen någon annan dag.

Naim sysslar rätt ofta med manikyr. Klorna måste vara fina. Tydligen var hans far likadan.

Matta högst på önskelistan

Var hos "farmor och farfar" i helgen. Det ösregnade hela tiden och hundarna var inte så värst nöjda med det. Inte vi heller...

Mer nöjda var de med den långhåriga, tjocka mattan de hade i vardagsrummet. Nästan som gräs tyckte lillgor och rullad epå den innan han somnade och som vanligt sov som en överkörd bäver. Helt ok för att vara på golvnivå tyckte den beniga salukin som faktiskt höll sig på golvet mest hela tiden. Endast två försök att överta soffan på hela helgen.

Öronskydd

En del salukis har skydd för att inte doppa öronen i maten. Lundehundar har inte det, antagligen för att de ser hemskt patetiska ut då...

Spårkurs, dag 4

Sista träningstillfället på kursen hölls igår. Det hade spöregnat hela dagen så förhoppningarna var inte så höga men vi välsignades av ganska så fint väder uppe i skogarna. Tyvärr tyckte även myggen att det var strålande väder...
Den här gången skulle vi gå ifrån lådorna med köttbullar och gå över på spårpinnar istället. Jag var lite nervös inför hur det skulle gå, men de hade säkrat upp och lagt en köttbulle vid varje pinne för säkerhets skull. När det väl var vår tur så var det inte utan viss nervositet som jag gick iväg. Skulle han stanna vid en enda pinne?
Igor spårade som vanligt bra, och till min lycka så stannade han vid första pinnen och tittade frågande på mig. Hurra, beröm och extra köttbullar! Det var knappt att han tog sig tid att äta upp den innan han skulle vidare i spåret. Andra stationen var en bit jeanstyg (läraren håller hundarna på alerten med olika grejer) och den var han lite fundersam på men stannade ju iallafall. Sen missade vi en pinne nånstans (han hade gått en meter bredvid) men den sista tog han. Eller ja, tog och tog, han sprang över och skulle fortsätta spåra. När jag kallade tillbaka honom så stannade han vid den iallafall.
Det vi ska träna på nu är att köra med pinnar och ha rejält med belöning så att unge herr lundehund inte slarvar och bara springer vidare. Vi ska även träna att gå på täkter eftersom appellklassen spårar så. Läraren kommer ha en samling senare i sommar och ha ett diagnostiskt prov för att se att vi inte ligger på latsidan :P Jag och Igor ska träna flitigt, jag överväger till och med att anmäla oss till nån tävling i höst.

Ja, visst finns det dåliga väder...

Regnar det tillräckligt mycket går man helt enkelt inte ut. Då kissar man i kallfarstun!

I allafall om man heter Pinkgor!!!!!

Det finns inga dåliga väder, bara...

bla bla bla. Självklart finns det dåliga väder, och det har vi haft några dagar nu. Några futtiga plus, regn samt blåst. Blir inte så mycket spännande aktiviteter för varken hundarna eller oss, några promenader om dan samt härjande i hagen med Naim och nåt spårande med Igor.
Igår tog han ett riktigt lurigt spår, trots att det regnade och han var dödstrött. Det sliter på lillgor att behöva tänka så mycket, vi får ge honom några lediga dagar nu till veckan tror jag. Men duktig är han i spåret, den credden ska han ha.

Viltspår?

Man stöter på det mesta när man är ute i skogarna här. Idag sprang vi på en massa älgkranier medans vi väntade på att vårt spår skulle sjunka. Igor skakade av sig överraskningen och körde sen en strålande spårning. Husse är så stolt!

Nationaldagsfirande

Nationaldagen firades lugnt. Flaggan kom dock upp och Igor poserade fint (även om kameran kom upp för sent). Att han dessförinnan kissat på den kanske vi ska tala tyst om.

Spårkurs dag 2

Den här missade jag tydligen.
Det andra spårtillfället gick bra för Igor men mindre bra för husse. Vi fick gå ett spår med två köttbullslådor och den första etappen gick mycket bra. Efter det började han fint men kom sen in på något helt annat spår, troligen ett spännande djurspår som han följde mycet noggrant. Här började jag bli lite... om inte irriterad så otålig. Jag tyckte nog att det inte syntes så mycket men det gjorde det nog. Vi gick tillbaka till första lådan och tog upp spåret igen och den här gången gick han förbi djurspåret. Tyvärr verkade han tappa det igen sen och stod mest och spanade. Han hörde de andra i gruppen prata lite på vägen och verkade distraherad av det. Jag ville mest att han skulle återgå till "jobbet".
Här tog läraren och harklade sig och bad mig koppla loss honom samt sluta spana efter lådan själv. Det var Igor som skulle jobba, inte jag. Väl lös så gick han direkt till spåret och snokade snabbt och raskt reda på lådan.

Läxan till nästa vecka blev skoningslös: Igor skulle gå okopplad i spåret tills husse lärt sig hålla tålamodet i styr. Jag kontrollerade honom alldeles för mycket vilket gjorde att han slutade spåra och bara väntade på att jag skulle göra det åt honom. Dessutom gjorde mitt "spanande" att han också började spana efter vad jag spanade efter, vilket inte alls var lyckat. Räfs och reduktion för husse.
När alla hade kört sina spår så lade vi ner för kvällen. Någon andra omgång blev det inte, myggen stod så tjockt i luften att man fick sila dem mellan tänderna...

Spårkurs dag 3

Det tredje spårtillfället för oss gick ganska bra. Regnet hade öst ner hela dagen men hade den goda smaken att ha uppehåll när det var träning, tack för det. Istället fick vi en fin kväll med lagom mycket mygg bakom Öjeberget.
Någon träning hade vi inte hunnit med under veckan så vi stod på samma plats som förra veckan (vart tog det inlägget vägen måntro?). Ros-Marie blev utvald att lägga Igors spår den här gången och hon trissade upp honom rejält innan hon försvann in i skogen. Den här gången skulle han få gå ett ganska färskt spår men få se henne försvinna. En (för Igor plågsam) halvtimme senare var det dags. Skulle Igor hitta? Skulle husse hålla sig i schack?
Svar ja. Igor traskade på i spåret utan några som helst problem, lite mer yvig än tidigare men det var för att det var så färskt (yvig i Igors fall = en meters bredd runt spåret) och jag var lugn som en filbunke. Mycket bra spårat av Igor som hittade sina tre köttbullslådor och glatt smaskade i sig det.
Sen var det tyvärr inte så mycket mer för lillgor, det blev bara ett spår per hund. Till nästa vecka ska vi jobba lite på att lägga vinklar i skogen, får se hur det går.

Usch-väder

Det regnar, blåser och är 5 grader utomhus. Inget väder för att ligga på farstutrappen direkt, då är det en liten räv-snurra i soffan som gäller

Senaste nytt

Vad har hundarna gjort på sistone?

Tja, det vanliga; Naim har jagat fåglar, bråkat med Igor, spanat från "sitt" rum och tyckt hemskt synd om sig själva om han inte har fått legat PÅ oss i vår säng.

Igor har burit hem kottar, lapat sol, skällt som en galning på just ingenting och kliat sig rätt mycket (stackars lillgor).

Och så har vi varit till "mormor och morfar" på 60-års-kalas. Kul att driva Rizzla till vansinne förstås (gäller båda) och kul att gräva jättegrop i rabatten (gäller mest Naim).

Naim har träffat mycket folk i helgen, något som han tagit med varierad framgång. Nyttigt hur som. Känner mig inte bekymrad över hans "folkskygghet". Mest de som hälsar på som är det...Det är klart han kan verka rädd men jag som känner honom skulle säga spattig. OCH det är ju stor skillnad!