Idag var jag och Igor på SLU för att prata med Kerstin Bergvall om Igors pseudo igen. Igor tyckte som vanligt att det var kul att sitta i väntrummet, men gå in till undersökning var ett stort no-no. Med lite övertalning kom vi in dock, med en omväg över vågen. Prick nio kilo väger vår lilla tjockis. Husses synder från lydnadsträningen har satt sina spår...
Kerstin tittade på honom, hmmade och berättade för en kollega om vad saker och ting innebar. Igor hade som vanligt hyffsat svår panik när jag lyfte upp honom på undersökningsbordet men tog det ändå med viss värdighet när han väl var där. Resten av vinterpälsen behöver jag inte bry mig så mycket om nu dock, den hårade han av sig där på bordet av ren stress...
Kontentan blev att vi ska köra en högre dosering av Ciklosporinet under en månads tid för att se om vi kan dämpa problemen. För att undvika magproblem ska vi testa att ge en kapsel på morgonen och en på kvällen. Blir ett himla mecklande med mediciner nu.
När vi satt och väntade på att få betala efteråt så kom en fin salukitik in och satt bredvid oss. Igor vart helt till sig eftersom hon löpte, riktigt hur han hade tänkt sig att det skulle kunna gå till vet jag inte, men till sig var han iallafall. Det var inte utan att jag var sugen på att föreslå ett byte rakt av, en fin salukitik mot en bättre begagnad lundehund :P
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Och jag som tycker att det är besvärligt med en kapsel varannan dag som vi kör just nu.... Körigt med att passa mattider tycker jag. Han kräks efter ett tag om han har för tom mage när han får kapseln. Annars ser Bullen hyfsad ut, inga kala fläckar, men gruvligt torr i hyn och flagar direkt om man inte sprayar honom. Vinterpälsen är urborstad så just nu ser han mkt tjusig ut. Men jag är rädd att det snart kommer tillbaka eftersom han är så torr. Huden ser liksom ankommen ut utan att han tappar päls.
Skicka en kommentar