onsdag, januari 13, 2010

Otacksamt med hundar

Ibland känns det som att det är en rejäl börda med hundar. För nån dag sen så var lillmatte ganska bökig på natten så jag fick inte sova särskilt mycket, och givetvis skulle hon upp klockan fem. Nåja, så är det ibland, bara att gilla läget. Vid sex stolpade hundarna upp och jag schasade ut dem för att pinka av sig. Ganska snart så kom de tillbaka till dörren och bägge flög in i köket för att få frukost. Igor vände dock när han kom in till bordet, han hade ju glömt att bajsa! Det blir lätt så för unge herr lundis, så det var bara att släppa ut honom igen. Fem minuter senare skulle han in igen, och när jag öppnade dörren noterade jag två saker. Dels så stod han och pinkade inne i farstun, och dels så stank det prutt. Jaha, tänkte jag, Igor har en sån där dag igen när det stinker om korvarna. Inte alltför ovanligt, men det luktade nåt hemskt när han sprang in i hallen, tvärvände vid vardagsrummets tröskel och släpade sig upp för trappen för att komma in till sovrummet.
Till min fasa såg jag att lillmatte kröp mot nåt brunfläckigt på golvet. Hundrackarn hade stämplat i sin egen avföring och glatt sprungit in. Nu var det bara att spärra bort lillmatte, se till att Igor höll sig still, moppa golvet, tvätta av Igors tassar, tvätta kläder och rengöra biabädden. Suck. Inte den morgon jag ville ha.
Resten av förmiddagen var lugn, hundarna höll sig i sina sängar och sov. Vid lunch tog jag med lillmatte från hennes rum ner till köket för att äta, och efter några minuter kom Igor ner och väntade vid trappen. Naim kom en liten stund senare, så de fick mat och sen gick vi ut på promenad. När vi kom in och jag tyst som en indian hade fått upp hundarna för att inte väcka den sovande lillmatten så fick jag nästa glada överraskning.
I lillmattes rum, dit hundarna inte får gå in egentligen, fanns det tre gallspyor från Naim, varav en helt på mattan. Bredvid dessa fanns några pinkpölar på golvet och upp mot lillmattes gunghäst. Det var helt klart Igors höjd, och inte ens en rejäl pöl utan en verklig markeringspink. Hundkräk! Min "fria" tid fick alltså gå åt till att återigen ta fram moppen och göra rent.

Det är inte på ren elakhet som de gör sånt här, men det känns jäkligt segt att behöva ta hand om deras effekter hela tiden.

Inga kommentarer: